368. Edradour 2008 12 y.o.

Med risk för att bli tjatig…men detta är det tredje samplet jag provar i juli som jag fått via min gode vän. Åter en sherrylagrad whisky och idag från, vad som en gång och kanske även idag, klassa(de)s som Skottlands minsta traditionella destilleri. Denna är en naturlig cask strength och har en ABV på 57,7%. Dessutom står det sherry #140 på sampleflaskan så jag antar den legat på ett fat med detta nummer.

I och med att jag börjat ta av mina samples har jag återigen börjat jobba för att få tillbaka doft och smak.

Doften är ganska mild men innehåller sötma i form av karamell och lite åt kolahållet i form av mörk toffee. Här finns lite åt björnbärspaj och en stor portion russin. En svag nyans av vinösa toner tycker jag mig finna någonstans i bakgrunden.

Smaken är en ren njutning. Gillar man sherrylagrat tror jag man älskar den här. Här finns karamell, bränt socker och kola. En rejäl doning russin här med som liksom sedan drar sig tillbaka och låter alkoholen framhäva den söta brända karamellen. Lite av mörka bär tycker jag mig också finna och den här var verkligen intressant. Klart den som tilltalat mig mest av de tre jag provat hittills denna månad.

360. Old Pulteney Single Cask exklusive to Wick R.B.L.S Pipe Band Centenary Bottling

Det är dags att börja prova lite igen då det känns som att smak och doft är åter till stor del av vad det var innan min Covid-infektion i december.

Detta är en flaska buteljerad 2020 och den var då 14 år gammal. 282 flaskor släpptes och jag lyckades få tag i en av en vän som bor inte långt från Old Pulteneys destilleri. Abv på 51%.

• 

Doften jag känner idag är citrusaktig, med inslag av vanilj och lite ek. Här finns också en del skumbanan. En lätt ton av päron av modell hårdare likt Conference visar sig med nybrutna grenar (den omedelbara doften man kn känna när man bryter en färsk trädgren) och en ton av ljus halm.

Doften är enligt mig en ren njutning. Här finns lättare toner av ek som samsas med citrustonerna och en lätt bränd ton av lite nötighet samt trä och även grillad citron. Nästan som en karamelliserad citrusfrukt. Alkoholen är i denna en ren smakförstärkare och låter mig känna en söt vaniljton i eftersmaken. Alkoholen värmer också en bra bit ner i halsen.

Jag är skyldig min vän Lee något extra då vi ses för att han hjälpte mig med denna. Den ska njutas av fler kvällar.

355. Old Pulteney Vintage 1983. 21 y.o.

Detta är ett sample jag haft hemma ett tag och vad passar bättre än att prova det en dag som denna då jag fått ett negativt svar på mitt Covid-19-test?

Doften vittnar om en orökig whisky med en hel del honungssötma. Lite metallisk i doften ihop med lätt vanilj. Jag drar tankarna till deras tidigare 21-åring som tyvärr försvann från deras core range men den senare har mycket mer sherrytoner. Åter till denna. En svag kryddighet smyger sig på och kanske finns där även lite (blött gräs). En svag ekton försöker visa sig, men likt en blyg, försynt och kär tonårskille, vågar den sig inte riktigt fram.

Smaken är något helt annat med en nästintill gudomlig kombination av smaker som dansar runt i munnen likt en dansare i världsklass. Här finns en härlig äpplesötma, lätt karamell och lite krämiga mörka bär. Lätt örtiga toner.

Eftersmaken är förvånansvärt lång med både sötma och lite pepparmint.

Sammantaget en mycket bra och trevlig whisky det här. Hade jag haft en hel del pengar, säg en sisådär 4000 kr, över, hade jag med största sannolikhet försökt komma över en sådan här.

352. Highland Park Leif Eriksson

En whisky framtagen för travel retail eller om man så vill tax free-marknaden 2011. Då min bror talat sig varm om denna whisky i några år införskaffade jag mig denna på auktion för ett tag sedan. ABV på minimala (för att få kallas whisky) 40%.

Doften är lätt kryddig med en härlig sötma. Nästan likt en övermogen mango som marinerats lätt i honung. En svagare nyans av lätt beskt apelsinskal lurar i bakgrunden. En touch av vanilj försöker visa sig men trängs undan men envisas med att komma tillbaka vilket är bra. En liten ekton tycker jag mig finna. Den lätta HP-röken vågar inte riktigt visa sig utan ligger, likt apelsinskalet, i bakgrunden.

Smaken bjuder mig på vanilj och sötma. En liten besk ton likt grape, ihop med söta päron krullar lätt på främre delen av tungan och låter sedan ektoner och en mycket svag rökton visa sig.

Sammantaget en bra whisky och jag förstår varför min bror gillar den.

350. Glendronach 18 y.o Allardice

Denna köpte jag för ngn vecka sedan då både 18-åringen och 21-åringen släpptes i Sverige. Buteljerad 2019 och då destilleriet låg nere 1996-2002 borde whiskyn här vara äldre än de 18 år som nämns.

Doften är len och god. Den bjuder på choklad, karamell, söt kola, björnbär och lite russin samt lätta lädertoner.

Smaken är även den len och här finner jag härliga sherrytoner med russin, choklad, lite bränd ek och mörk nougat.

Eftersmaken är lång med värmande känsla och lite sötade toner av både nougat och lite bränd kola.

Grymt bra och jag är tacksam och glad att jag fick tag i denna. Nästa år ska jag köpa 21-åringen igen då även den borde innehålla äldre whisky i några år till.

349. Glen Garioch Virgin Oak No 2

Då jag verkligen älskar den första virgin oak från Glen Garioch (ett av tre favoritdestillerier) var jag tvungen att införskaffa två flaskor av denna för ett tag sedan. Det var en whiskykompis i Tyskland som hjälpte mig med att få tag i dessa och sedan skickade dem till mig.

Den är lagrad i nordamerikanska vita ekfat och har en ABV på klassiska Geerie-nivån 48%.

Doften är len och ganska lätt med fruktiga inslag ihop med lite blommor, tropisk frukt, lite mandel och lite söt karamell och knäck.

Smaken är smörig, len, knäckig, lite av äpplekaka med kanel, mandel och kanske t.o.m. lite muskotnöt.

Eftersmaken är lång med lite smält karamell och en liten kryddighet. Återigen en bra whisky från detta Highland-destilleri.

335. Old Pulteney Single Cask 725. 10 y.o handfilled.

Whiskyonsdag och ett av tre favoritdestillerier, Old Pulteney, i glaset. Ett sample jag fick tag på för ett tag sedan.

Doften är till en början en rejäl vaniljbomb. Jösses vad söt vanilj jag känner. Efter ett tag tycker jag att det kommer fram nyklippt gräs och lite citron. Nu märks även alkoholen, vilken ligger på 61,5% av. Lite katrinplommon och en svag ton av viol, likt doften av violpastiller, en fem minuter efter att de ätits.

Smaken vittnar om en härlig bourbonlagrad whisky, om inte doften redan avslöjat lagringsfatet.

Här finns en rejäl alkoholstuns vilken till en början tar över hela gommen. När denna lagt sig så uppenbarar sig en lite dov touch vanilj, vilken inte är lika söt som i smaken, lite ekig ton och en svag citruston. Lite gröna äpplen, likt Granny Smith, visar sig med. Riktigt trevlig smakkombination så långt.

Eftersmaken är lång, vilket jag tror beror mest på alkoholen som ju brukar vara en rejäl smakförstärkare. Här finns åter äpplena och lite vanilj. Nästan som en äpplekaka med vaniljsås.

En grymt bra whisky detta enligt mig. Jag tackar Johan Stendahl för möjligheten att få prova denna. Hade jag vetat det går att få tag på en flaska, hade jag definitivt gjort massor för att få tag i en.

Deanston 12 y.o

Denna vann jag på SWA (Scottish whisky auctions) för ett tag sedan. Den provades nästan direkt men noterna lades aldrig upp. Här kommer de i alla fall.

Deanston är en Highland Single Malt och destilleriet ligger vid floden Teith och drivs av vattenkraft, om jag ska tro informationen på röret. Denna tolvåring har en ABV på 46,3%.

Doften är lätt och frisk med mängder av frukt. Här finns citrus, gröna syrliga äpplen likt Granny Smith men även smör och lite sötma i form av honung och smörkola (Werther’s).

Smaken är även den lätt och len. Förutom frukten finns här en lätt ekighet och lite gräs. Honungssötman får en mer framskjutande placering här. Därefter kommer en kryddighet med lite, vad jag tror är, nejlika.

Eftersmaken är ganska torr och värmande, den ”låga” alkoholhalten till trots.

Bra? Javisst. Den här passar både nybörjare och erfaren whiskydrickare. För 499 kr på systembolaget ser jag den som en bra whisky att ha i skåpet hemma. Ni finner den i systembolagets eminenta beställningssortiment här.

Glen Garioch 15 y.o. Sherry cask matured.

En whisky som, enligt uppgift, hamnat bland de som inte görs längre. Jag köpte på mig den här flaskan för snart två år sedan och fick hem en andra flaska för ett tag sedan genom en vän. Därav kunde jag öppna den första. Brickan kom hem idag med och var ju tvungen att invigas. Den är för övrigt gjord av Micke på Solgläntans Whiskysnickerier, vilka ni finner på Facebook.

Doften på denna Glen Garioch bjuder på lite mörk nougatfudge, en del marsipan/mandelmassa och russin. En liten sötma och en smultronton och en svag limton dyker också upp.

Smaken är lite av en mindre sherrytouch. Lite kola och nougat. Lite torkad frukt och kanske lite mandelmassa. Alkoholen, vilken för övrigt ligger på 53,7%, går igenom med jämna mellanrum ihop med en svag ton av peppar.

Eftersmaken är varm med inslag av lite alkohol och medellång med toner av lite smörkola och lite brända mandlar.

Jag är oerhört glad att jag har en flaska till.

Old Pulteney 11 y.o Gordon and Macphail

Ytterligare en IB destillerad i Wick.

Den här var ljusår bättre än den åttaåriga jag provade häromdagen.

Doften är här mer moderat jämfört med den förra OPn från G&M och ganska slät. Detts till trots kan man urskönja vanilj, lite nyslaget torrt gräs, citrus samt lite ek.

Smaken är lätt och frisk. Här finns en härlig ekton, ihop med bourbonvanilj, lite fruktighet i form av torkade röda äppleskal.

Eftersmaken är lätt och ganska kort,med en lättare uttorkande effekt. Av alkoholen märkar man inget men den ligger på ganska låga 43%.

En Old Pulteney som Gordon and Macphail gör mer rättvisa än den åttaåriga diton.