Glen Garioch 15 y.o. Sherry cask matured.

En whisky som, enligt uppgift, hamnat bland de som inte görs längre. Jag köpte på mig den här flaskan för snart två år sedan och fick hem en andra flaska för ett tag sedan genom en vän. Därav kunde jag öppna den första. Brickan kom hem idag med och var ju tvungen att invigas. Den är för övrigt gjord av Micke på Solgläntans Whiskysnickerier, vilka ni finner på Facebook.

Doften på denna Glen Garioch bjuder på lite mörk nougatfudge, en del marsipan/mandelmassa och russin. En liten sötma och en smultronton och en svag limton dyker också upp.

Smaken är lite av en mindre sherrytouch. Lite kola och nougat. Lite torkad frukt och kanske lite mandelmassa. Alkoholen, vilken för övrigt ligger på 53,7%, går igenom med jämna mellanrum ihop med en svag ton av peppar.

Eftersmaken är varm med inslag av lite alkohol och medellång med toner av lite smörkola och lite brända mandlar.

Jag är oerhört glad att jag har en flaska till.

Linkwood 15 y.o från Gordon and Macphail.

Detta är ett sample jag bytt till mig av en whiskyvän, nämligen Joni Heikkinen a.k.a The Whisky face.

Jag ser på sampleflaskan att ABV ligger på 43% och hoppas att den trots detta ska hålla goda smaker. Jag tycker ju att alkoholen många gånger lyfter smakerna i övrigt.

Doften är oerhört lätt. Detta trots att den luftat i ca 30 minuter. En ekton smyger sig fram efter ett tag. Lite smörkola… och kanske lite övermogen banan. En svag ton av söta röda bär tränger sig igenom också.

Smaken är betydligt mer komplex. Här samsas beska, ek, lite gräs, lite bränd kola och lite citrusfruktszest (inte bara den beska delen då alltså). Dessutom vill en kryddighet fram och kommer fram men backar och dyker sedan upp igen. Nästan som en kaxig tonåring som muckar gräl, gömmer sig bakom polarna och sedan sticker fram huvudet igen.

Eftersmaken är som en klump som jag som försöker dansa. Lite här och lite där. Lakrits, kryddor, ek. En komplex whisky även här.

Tack för samplet Joni. Hoppas vi ses någon gång.

Glenfiddich 15 y.o Distillery edition

Detta är ett sample jag fick av en kollega häromdagen då han fått något av mig.

Doften är lätt med en härlig ton av vanilj, lite honungssötma och ek. Här finns även lite äpplen, kanske lite torkad aprikos och lite limtoner ihop med en stuns av alkohol. Den senare ligger på 51%.

Smaken bjuder på mer ek än doften men även vanilj och nästan lite av aprikos och russin. En liten kryddig ton med peppar i centrum dyker upp. Eftersmaken ger lite bränd ek och även här någon form av torkad frukt. Ganska uttorkande och mer ek i slutet.

Är den bra då? Jodå. Ganska måste jag säga. En trevlig whisky att ha hemma helt enkelt.

Glenfarclas 15 y.o.

Ett sample från samplelådan blir första provade whiskyn år 2019.

Den fick stå och lufta medan jag nattade barnen så ca 40 minuter i glaset innan doft och smak.

Doften tycker jag är väldigt lätt och svag. Den bjuder på skal av gröna äpplen typ Granny Smith. En svag ton av ek och lite blommig, nästan lite parfymdoft, men väldigt svår. Kanske har flaskan samplet kommer från varit öppnad länge eller så har den fått stå för länge här hos mig.

Smaken är lite mer tydlig men inte mycket. Här finns lite toffee (vilket hustrun efter mycket om och men nosade sig till i doften), lite jord, ek och en liten liten ton av pomerans.

Eftersmaken ä en medellång med vissa ektoner.

Detta är tyvärr inget jag känner att jag kommer att försöka få tag i. Kul att prova dock.

Knockando 15 y.o

När jag för ett tag sedan var på Systembolaget för att införskaffa mig en Old Pulteney 12 y.o., så såg jag denna flaska stå där. Jag läste lite på hyllan och bestämde mig för att ta även denna. Den är destillerad 1999 och har en ABV på 43%.

Knockando som på Gaeliska tydligen betyder liten mörk/svart kulle (little black hill).

Den har nu fått stå och lufta i lite mer än 20 minuter så nu får det vara dags.

Doften är till en början lite ruffig med jordtouch, men sedan kommer så lite annat. Lite frukt, kryddor likt kanel och kanske lite ingefära. Jag tycker mig finna en viss beskhet likt apelsinskal. Julig tänker jag mig här.

Smaken är även den en smärre julhyllning. Där finns av allt i doften men även en lakritston vilken är riktigt bra i denna.

Eftersmaken är lång med lite ek, jord och så den där lakritsen.

Old Pulteney 1991-2006 15 y.o.

Idag är det valdag i Sverige och vad passar då bättre än en sådan här dram?! Både 1991 och 2006 var ju valår.

Doften på den här vittnar om en härlig bourbonlagring, med vaniljstång, söta gula päron, en touch citrus, torkat gräs, smör(kola) och lite ek och en ton av persika. Den är ganska lätt och frisk.

I smaken återfinns vaniljen, persikan (här mer än i doften) och eken. Eken framträder än mer i eftersmaken kan vara bra att tillägga. Alkoholhalten, vilken ligher på 54,9%, bränner först till på tungspetsen men blir sedan en klar smakförstärkare av främst eken. I smaken tycker jag att det tidigare torkade gräset går ihop med lite mer gröna grässtrån.

Sammantaget en grymt bra bourbonlagrad whisky från Old Pulteney ”The Maritime Malt”.

Miltonduff 15 y.o.

Detta är en av två grundpelare i en väldigt känd blended, nämligen Ballantine’s. Den andra är Glenburgie. Sedan ett tag finns dessa två som singelmalt och återfinns på Systembolaget.

Just detta sample fick jag av en arbetskollega i veckan.

Doften är lätt och ganska fruktig. Lite päron och lite apelsin tycker jag mig känna. Även en gnutta ek som när man brutit en liten ekgren med händerna och därefter doftar på de sistnämnda. Lite vanilj och lite sötma. Den är ganska svårdefinierad tycker jag.

Smaken är även den ganska lätt. ABV ligger på whiskygränsen 40% och är väldigt behaglig… Jag undrar vad några procent till skulle göra med den. Nog om det. Ihop med lite ek och en svag touch av gula päron finner jag även lakritsrot och en kryddighet som jag vill ha till kanel.

Detta är en helt okej huswhisky att ha hemma och kanske ställa fram när den där törstiga grannen kommer hem och man inte vill ställa fram det allra billogaste man har.

Priset ligger på den mycket ekonomiska nivån 399 kr. Ni hittar den här.

Tack till Martin för samplet.

Laphroaig – 200 years of Laphroaig 15 y.o.

Ytterligare ett sample från en god vän. Liksom igpr blir det en Islay-whisky från Laphroaig. Denna buteljerades för Laphroaigs 200-årsjubileum 2015.

Doften är betydligt sötare än i den 18-åriga, vilken provades igår. Här finns naturligtvis peat, men även lite smör, honung och en liten fruktighet.

Smaken bjuder först på en söt fruktighet och hör finns honungen och smöret. Sedan kommer en peat som liksom smyger sig på och sedan tar över… Dock finns sötman och krigar sig kvar.

Eftersmaken är lång med svag peat, ek och lite övermogna päron.

Den här ska jag definitivt leta efter. Denna gillade jag.

Longmorn 15 y.o.

Dag två i min streak så får vi se hur lång den blir.

Ett sample jag letade fram ur lådan var denna från Longmorn. Det ska enligt etiketten vara en OB så en destilleributeljering med andra ord. ABV på 45%.

Bara genom att dofta på den skulle jag gissat på en Speyside om jag inte visste. Jag tycker den är full av Speyside-toner om man nu kan säga så. Full med sötma, frukt och en uns av lite ljung. Tycker mig finna en gnutta av lite ek och lite citrus med. Doften är riktigt bra tycker jag.

I munnen tycker jag att en kryddighet tar över likt en romersk armé som tågade fram för en sisådär 2200 år sedan. Den sveper över hela gommen och tar allt i beslag. Likt romarriket som ju blev för stort och retirerade gör även kryddan det här och släpper fram persika, lite toffee och en liten nötig ton.

Eftersmaken är värmande och ganska lång. Det kan bero på kryddigheten i smaken som liksom ligger kvar.

Den här kan jag tänka mig att ha hemma.

Döm om min besvikelse när jag ser att den verkar ha funnits fram till 2007 och då ersattes av Longmorn 16 y.o.

Jag håller den 15-åriga något högre än den ett år äldre efterträdaren.

Bowmore Darkest 15 y.o.

Även detta var en whisky från vännen som flyttade förra helgen. 

När jag doftade på denna kände jag ytterst lite peat så att säga. Det var nästan som man endast kunde ana den. Sedan dök den upp i ett hav av fruktig, bärig och lite blommig doft. Bären påminde i alla fall mig om lite röda bär. Här funderar jag verkligen vad det är med min näsa idag. Tycker mig även känna en något syrlig doft. Kanske även lite russin och det skulle ju inte vara alltför konstigt då den är slutlagrad på sherryfat.

Smakmässigt tyckte jag den var ganska slätstruken tyvärr. Lite sötma i form åt kolahållet och lite bärig. Här finns lite av den typiska Bowmore-touchen som jag tycker mig finna i så gott som alla Bowmore. Riktigt vad det är har jag svårt att sätta fingret på men det är åt rök-(peat)hållet. (De benämner det själva som ”the Classic Bowmore smokiness”). En liten bränd smak av ek och lite nötig smak infinner sig. Här är även något jag tycker mig känna igen men har svårt att sätta namn på…

Eftersmaken är medellång med lite åt tanninhållet om jag ska köra en vinreferens.

En riktigt trevlig whisky om jag får säga det själv så den här kan det definitivt bli att jag införskaffar och har i skåpet i framtiden.