363. Arran Sherry Cask The Bodega.

Vi fortsätter nu att avverka samples från julkalendern från december. Denna har legat i drygt sju år på ett first fill sherry hogshead och är buteljerad vid fatstyrka på 55,8%. Arran som är ett relativt nytt destilleri då de startade sin produktion 1995.

Doften är lite frän till en början och jag tycker först den påminner om några från Hvens Seven Stars-serie med en lätt unken vinös ton. Därefter visar sig sötma och lite russintoner. Något som i alla fall jag upplever som jordgubbsmarmelad poppar upp. Därefter kommer lite ekiga toner och en viss spritighet ihop med den lite unkna källardoften.

Smaken är bättre än vad doften utlovade, men kanske så bra som jag hoppats på. Här finns, även här, en viss unkenhet ihop med en liten träighet och en del sötma samt en liten brändhet (som kanderade brända mandlar som bränts aningen för länge). Alkoholen blir en smakförstärkare i detta virrvarr av (märkliga?) smaker. Jag tycker mig också känna en liten bismak jag annars får av vinlagrade whisky.

Sammantaget måste jag säga att jag blev lite besviken på denna. Jag ska även erkänna att jag sneglat på den via Systembolaget.se men är idag glad att jag inte köpt någon flaska. Den tilltalar säkert andra men inte mig, i alla fall inte idag.

362. Nikka Single Malt Miyagiko

Ett sample från den julkalender min hustru gav mig förra året men som jag inte kunde njuta av då. Den här ska tydligen representera Miyagikos husstil. Med en ABV på 45% känns den smått typisk japansk. Huvuddelen ska vara lagrad på ex sherryfat och en del på nya amerikanska ekfat.

Jag hade aldrig gissat att merparten kommer från ex sherry fat då den är ljusare till färgen. Doften bjuder mig mer på blommiga toner, en hel del sötma från söta päron och nästan lite åt en väldigt söt äpplepaj med vaniljsås, samt lite honungstoner, än de typiska sherrytonerna som exempelvis karamell, russin och annat. En touch av ljung finner jag med.

Smaken är lätt ekig med lite grästoner och en lätt träighet som påminner mig om det man kan känna om man tar en tugga av en nybruten björkkvist. Lite av fruktsötman finns där också men inte så mycket mer. Den här var svårdefinerad. Inget jag med säkerhet kan säga att jag INTE gillar, men kanske inte heller något jag vill ha mer utav.

361. Selected Malts Islay Jewel

Äntligen börjar så smak och doft återvända så då provar jag lite från förra årets julkalender vilket det inte blev mycket av med tanke på Covid…

Detta är, som så många andra från vännerna Patrik och Mikael på Selected Malts en single cask från ett icke nämnt destilleri på Islay. Fatet gav 426 flaskor á 500 ml och har en ABV på 50,2%. Destillerad 16 oktober 2013 och buteljerad i september 2019. Det vi fått veta är att destilleriet byggdes i slutet av 1800-talet på en ganska avlägsen plats med en stor tillgång på vatten från Loch Staoisha. Hmmm, med tanke på att jag känner Patrik och vet om hans förkärlek till vissa destillerier faller min gissning på Bunnahabhain, men ni får leta reda på vilket det kan vara själva. Hur som helst…nu ska här provas.

Doften ger mig inledningsvis en del peat, men därefter mattas den av och släpper fram citrus och lite blommga toner. Nästan som en frisk vårbukett. Jag tycker mig även känna friska söta äpplen i den. Kanske drar den år päronhållet. En svag ton av ek och lite halm/hö uppenbarar sig.

Även i smaken känns röken/peaten och som i doften drar den sig tillbaka och låter andra smaker komma fram och visa sig. Här samsas sötman från päron och äpplen ihop med citrustonerna. En liten bismak av ek men inget som stör.

Jag har ju dragit mig mot mer icke rökiga whisky de senaste åren men den här var trevlig och jag hade gärna tagit en eller två drams till av denna.

360. Old Pulteney Single Cask exklusive to Wick R.B.L.S Pipe Band Centenary Bottling

Det är dags att börja prova lite igen då det känns som att smak och doft är åter till stor del av vad det var innan min Covid-infektion i december.

Detta är en flaska buteljerad 2020 och den var då 14 år gammal. 282 flaskor släpptes och jag lyckades få tag i en av en vän som bor inte långt från Old Pulteneys destilleri. Abv på 51%.

Doften jag känner idag är citrusaktig, med inslag av vanilj och lite ek. Här finns också en del skumbanan. En lätt ton av päron av modell hårdare likt Conference visar sig med nybrutna grenar (den omedelbara doften man kn känna när man bryter en färsk trädgren) och en ton av ljus halm.

Doften är enligt mig en ren njutning. Här finns lättare toner av ek som samsas med citrustonerna och en lätt bränd ton av lite nötighet samt trä och även grillad citron. Nästan som en karamelliserad citrusfrukt. Alkoholen är i denna en ren smakförstärkare och låter mig känna en söt vaniljton i eftersmaken. Alkoholen värmer också en bra bit ner i halsen.

Jag är skyldig min vän Lee något extra då vi ses för att han hjälpte mig med denna. Den ska njutas av fler kvällar.

359. Mackmyra Björksav

I onsdags, 24e mars, var jag med på en onlineprovning (Mackmyra och vänner) för att få prova och höra lite om hur Mackmyra tagit fram sin senaste whisky, nämligen Björksav och här är mina tankar om den.

Doften är söt och fruktig. Lite smörkola och en liten ekighet finns här också. Om jag inte stoppar ner näsan i glaset, eller ens har den precis i glasets kant så är den ännu mer söt och här tycker jag mig nog känna lite sav (om ni tänker er en rejäl sötma som kommer från trädkåda). Här finns också en liten blommighet.

Smaken är även den söt till en början och sedan kommer lite smörig kola och så lite ektouch. Här finns också en lättare blommighet och i eftersmaken kommer så fruktiga och söta päron.

En riktigt trevlig och bra whisky från innovativa Mackmyra. Kanske den allra bästa säsongswhisky jag provat. I alla fall i klass med min tidigare favorit Iskristall.

Abv på denna är som vanligt 46,1% där ju Mack.yra lägger sina whisky. I onsdags fick vi veta att det släpps 15800 flaskor av denna och jag beställde en till direkt efter tillställningen. Ni kan beställa er här, om ni inte redan gjort det.

358. Seven Angels St Raphael från Hven.

För en knapp vecka sedan damp denna lilla flaska från Spirit of Hven ner hemma hos mig.

Detta är den första i en serie av sju från destilleriet på Ven. Det är en begränsad upplaga där whiskyn kommer från sex (6) olika fat. Fem av faten har tidigare innehållit vin, två Cabernet Sauvignon, två Merlot och ett sött vin gjort på Vespaiola. Det sjätte och sista fatet har tidigare innehållit vodka från Hven.

Doften tycker jag är söt med vissa vinösa toner. Sötman framträder som söt frult och honung samt vissa inslag av aprikos och en svag ton av russin.

Smaken är mild och jag tycker först en del alkohol, likt en välbalanserad och neutral vodka tränger igenom, men den försvinner efter ett tag. Här finns mörka bär och lite övermogna mörka druvor. Sötma av lite aprikos och en svag beska av apelsin. Ett uns av lakrits/salmiak visar sig och en liten ekighet försöker tränga sig fram men orkar inte riktigt.

Alkoholhalten är något låg och jag skulle vara intresserad av att se vad några procentenheter till hade lyckata göra med smaken.

Sammantaget kan jag säga att jag tror att även denna kommer att gå hem i stugorna. Den släpps i morgon 16/3 och ni hittar den här.

357. Benromach SC selected by Symposion. Bottled for Sweden

Efter närmare tre månader utan whiakyprovande efter Covid-19-infektion i december och sedan avsaknad av doft och smak i närmare tre månader är det äntligen dags att prova lite whisky igen.

Denna gång är det en Benromach speciellt buteljerad för Sverige. Destillerad 20110117 och buteljerad 20200904. Cask 9 och den har legat på en first fill sherry hogshead. Abv på 60,2%. Totalt har det blivit 315 flaskor.

Doften då? Jo, efter dagens osäkra referens känner jag smör, karamell, kola och peat. Efter 40 minuter framträder russin och karamell än mer så här känner man sherrytonerna. Efter ytterligare en stund har peaten tagit över lite mer.

Smaken bjuder denna coronaosäkrade mun på lite smörighet men framförallt russin, karamell och en bakomliggande rök som så många andra Benromach. Dock kan här finnas mycket mer än jag känner idag.

Sammantaget en mycket bra whisky och jag är glad över att jag lyckades få tag i denna i tisdags då den släpptes.

356. Bländande (svensk blended malt whisky)

En fusion av och i samarbete mellan två svenska destillerier, nämligen Spirit of Hven och Smögen, båda belägna på Västkusten.

Samplet kom till mig i förra veckan och whiskyn släpps på Systembolaget i morgon tisdag och har beställningsnummer 40860 och man finner den här. Priset kommer att ligga på 1495 för 500 ml. Detta kan ses som mycket pengar men vi ska ha i åtanke att det är en åttaårig whisky från dessa två.

Abv ligger på 55,5% och på min lilla sampleflaska (50 ml) läser jag att recept och batchnummer är L0001-LA07226.

Doften vittnar om en del sötma, lite peat, en del frukt och jag tycker mig finna en svag touch av mentol.

Smaken är en rejäl mix av både inslag från den rökiga malten ihop med en deö sötma från vad jag misstänker är faten. Här kommer också en ton av salmiak och en kraftig ekton. Ihop med en nötighet blir detta en rejäl smaksensation. Den är nästan lite uttorkande i gom och på tunga. Jag tycker mig finna en del av den klassiska Hven-tonen jag hittat i många av de övriga jag provat från det destilleriet.

Eftersmaken bjuder på lite nöt och lite metalliska toner samtidigt som röken tonar ut. Sammantaget en bra whisky.

Ett stort tack till Camilla Ericsson på Spirit of Hven Backafallsbyn för detta sample och jag tror att många kommer att gilla den här. Är den värd pengen då frågar ni nu… Jag är lite tveksam. Jag tycker den är bra, men jag vet-i-katten om jag tycker den är värd 2990 kr/l. Kanske inte riktigt i min gom idag. Det överlåter jag gärna åt andra att avgöra och tycka. Dock tror jag den kommer att ta slut inom en snar framtid.

355. Old Pulteney Vintage 1983. 21 y.o.

Detta är ett sample jag haft hemma ett tag och vad passar bättre än att prova det en dag som denna då jag fått ett negativt svar på mitt Covid-19-test?

Doften vittnar om en orökig whisky med en hel del honungssötma. Lite metallisk i doften ihop med lätt vanilj. Jag drar tankarna till deras tidigare 21-åring som tyvärr försvann från deras core range men den senare har mycket mer sherrytoner. Åter till denna. En svag kryddighet smyger sig på och kanske finns där även lite (blött gräs). En svag ekton försöker visa sig, men likt en blyg, försynt och kär tonårskille, vågar den sig inte riktigt fram.

Smaken är något helt annat med en nästintill gudomlig kombination av smaker som dansar runt i munnen likt en dansare i världsklass. Här finns en härlig äpplesötma, lätt karamell och lite krämiga mörka bär. Lätt örtiga toner.

Eftersmaken är förvånansvärt lång med både sötma och lite pepparmint.

Sammantaget en mycket bra och trevlig whisky det här. Hade jag haft en hel del pengar, säg en sisådär 4000 kr, över, hade jag med största sannolikhet försökt komma över en sådan här.

354. Nikka Taketsuru Pure Malt

Den här släpptes på Systembolaget 13/10 i år och finns i skrivande stund på ett fåtal bolag i Sverige. Den har en klassisk(?) japansk ABV på 43%.

En nyligen folieryckt whisky från Nikka.

Den är knappt oljig och har en väldigt ljus färg.

Doften är oerhört lätt och innehåller en mängd frukt och sötma. Frukten är framföralkt päron och sötman åt ljunghonung. Här finns en ton av (vår)gräs och en touch av lite torkat gräs/hö. Lite vanilj mellan varven.

Smaken är oerhört len och full av smak. Här återfinns de gula, mogna söta päronen och en vaniljsmak som mer påminner om riktigt vaniljsocker. Den är en nästan fulländad blandning av just frukt och (socker)kaka och tilltalar mig skarpt. Den här gillar jag.

Har ni möjlighet att lägga vantarna på den tycker jag ni ska göra det, i alla fall då den, enligt mig är väl värd sina knappa 700 kr.