356. Bländande (svensk blended malt whisky)

En fusion av och i samarbete mellan två svenska destillerier, nämligen Spirit of Hven och Smögen, båda belägna på Västkusten.

Samplet kom till mig i förra veckan och whiskyn släpps på Systembolaget i morgon tisdag och har beställningsnummer 40860 och man finner den här. Priset kommer att ligga på 1495 för 500 ml. Detta kan ses som mycket pengar men vi ska ha i åtanke att det är en åttaårig whisky från dessa två.

Abv ligger på 55,5% och på min lilla sampleflaska (50 ml) läser jag att recept och batchnummer är L0001-LA07226.

Doften vittnar om en del sötma, lite peat, en del frukt och jag tycker mig finna en svag touch av mentol.

Smaken är en rejäl mix av både inslag från den rökiga malten ihop med en deö sötma från vad jag misstänker är faten. Här kommer också en ton av salmiak och en kraftig ekton. Ihop med en nötighet blir detta en rejäl smaksensation. Den är nästan lite uttorkande i gom och på tunga. Jag tycker mig finna en del av den klassiska Hven-tonen jag hittat i många av de övriga jag provat från det destilleriet.

Eftersmaken bjuder på lite nöt och lite metalliska toner samtidigt som röken tonar ut. Sammantaget en bra whisky.

Ett stort tack till Camilla Ericsson på Spirit of Hven Backafallsbyn för detta sample och jag tror att många kommer att gilla den här. Är den värd pengen då frågar ni nu… Jag är lite tveksam. Jag tycker den är bra, men jag vet-i-katten om jag tycker den är värd 2990 kr/l. Kanske inte riktogt i min gom idag. Det överlåter jag gärna åt andra att avgöra och tycka. Dock tror jag den kommer att ta slut inom en snar framtid.

355. Old Pulteney Vintage 1983. 21 y.o.

Detta är ett sample jag haft hemma ett tag och vad passar bättre än att prova det en dag som denna då jag fått ett negativt svar på mitt Covid-19-test?

Doften vittnar om en orökig whisky med en hel del honungssötma. Lite metallisk i doften ihop med lätt vanilj. Jag drar tankarna till deras tidigare 21-åring som tyvärr försvann från deras core range men den senare har mycket mer sherrytoner. Åter till denna. En svag kryddighet smyger sig på och kanske finns där även lite (blött gräs). En svag ekton försöker visa sig, men likt en blyg, försynt och kär tonårskille, vågar den sig inte riktigt fram.

Smaken är något helt annat med en nästintill gudomlig kombination av smaker som dansar runt i munnen likt en dansare i världsklass. Här finns en härlig äpplesötma, lätt karamell och lite krämiga mörka bär. Lätt örtiga toner.

Eftersmaken är förvånansvärt lång med både sötma och lite pepparmint.

Sammantaget en mycket bra och trevlig whisky det här. Hade jag haft en hel del pengar, säg en sisådär 4000 kr, över, hade jag med största sannolikhet försökt komma över en sådan här.

354. Nikka Taketsuru Pure Malt

Den här släpptes på Systembolaget 13/10 i år och finns i skrivande stund på ett fåtal bolag i Sverige. Den har en klassisk(?) japansk ABV på 43%.

En nyligen folieryckt whisky från Nikka.

Den är knappt oljig och har en väldigt ljus färg.

Doften är oerhört lätt och innehåller en mängd frukt och sötma. Frukten är framföralkt päron och sötman åt ljunghonung. Här finns en ton av (vår)gräs och en touch av lite torkat gräs/hö. Lite vanilj mellan varven.

Smaken är oerhört len och full av smak. Här återfinns de gula, mogna söta päronen och en vaniljsmak som mer påminner om riktigt vaniljsocker. Den är en nästan fulländad blandning av just frukt och (socker)kaka och tilltalar mig skarpt. Den här gillar jag.

Har ni möjlighet att lägga vantarna på den tycker jag ni ska göra det, i alla fall då den, enligt mig är väl värd sina knappa 700 kr.

353. Ardbeg Wee Beastie

Då min granne är mer inne på rökig whisky än vad jag är så är detta ett sample från honom. Wee Beastie har gått på auktion ett tag och för någon vecka sedan släpptes den även på svenska systembolaget. En femårig whisky från lite smått legendariska Islay-destilleriet Ardbeg.

Doften bjuder på en väldigt subtil Islay-peat ihop med en mängd charkuterier. Lite åt enrisrökt medwurst i kombination med lökkorv. Här finns också lite av blött, ganska hårt eldat trä. Här finns lite av blött halm och en lätt brödig ton som av fänkål och kardemumma.

Smaken är även den ganska lätt för en Ardbeg. Peaten finns här men överlag känns denna lite vek och tunn i smaken. Även här finns en lättare brödton men inget jag ropar hej över.

Detta var inget som tilltalade mig men jag vet att andra gillar den och det är det fina med olika drycker som whisky. Jag är glad att jag inte köpte på mig någon av denna.

352. Highland Park Leif Eriksson

En whisky framtagen för travel retail eller om man så vill tax free-marknaden 2011. Då min bror talat sig varm om denna whisky i några år införskaffade jag mig denna på auktion för ett tag sedan. ABV på minimala (för att få kallas whisky) 40%.

Doften är lätt kryddig med en härlig sötma. Nästan likt en övermogen mango som marinerats lätt i honung. En svagare nyans av lätt beskt apelsinskal lurar i bakgrunden. En touch av vanilj försöker visa sig men trängs undan men envisas med att komma tillbaka vilket är bra. En liten ekton tycker jag mig finna. Den lätta HP-röken vågar inte riktigt visa sig utan ligger, likt apelsinskalet, i bakgrunden.

Smaken bjuder mig på vanilj och sötma. En liten besk ton likt grape, ihop med söta päron krullar lätt på främre delen av tungan och låter sedan ektoner och en mycket svag rökton visa sig.

Sammantaget en bra whisky och jag förstår varför min bror gillar den.

351. The Nose

En whisky som släpps nu den 20/10 är denna ”The Nose” från Spirit of Hven. Jag fick hem ett sample för ett tag sedan och i helgen som gick prpvade jag denna, dels själv, men också på distans med en whiskyvän, Peppe Swenton, som på Facebook har en trevlig sida kallad Peatervs whisky. Kolla gärna in den.

Ihop med samplet kom ävem ett produktblad och där kan man läsa att denna ska vara en lätt rökig whisky med en Abv på 44,9%. Den är en blandning av whisky som legat på 21 olika ekfat, varav 14 är gjorda av fransk Querqus Petraea och sju av amerikansk Querqus Muehlenbergii. Dessa har sedan gifts på spanska Querqus Robur-fat. De franska faten har tidigare innehållit vin, de amerikanska är virgin oak där några dessutom innehållit Hvens vodka och de spanska är ex oloroso-fat.

Åldern på denna är åtta år då de yngsta beståndsdelarna är just åtta år, medan den även innehåller whisky som är tolv år och från när man startade Hven Destilleri. Namnet ”The Nose” är en hyllning till både Hvens Master Blender och till Tycho Brahe, som verkade på Ven, och förlorade just sin nästipp i en svärdsduell.

Nog om bakgrund och annat. Vad tycker jag då om denna?

Whisky från Hven samt Glencairn-glas med Hven-logga.

Doften tycker jag är ganska len och den bjuder på söt karamell, lite åt honungshållet, barrträdskåda, ek, vanilj och lite år surt rödvin. Efter ett bra tag även lite åt en konstlad hallonsmak och jag påminns om tablettasken PimPim.

Med vatten (jag hade två glas varav ett vattnades) så blir det än mer hallon, rödvinsdoften försvann, medans en lite parfymliknande violdoft uppenbarar sig.

Smaken bjuder i alla fall mig på sött vin och lite bittermandel. Jag tycker mig även känna att den är lätt kryddig och den har en ton av söt lätt rök. Något som slår mig i smaken är att jag finner gräddig chokladmjölk, nästan åt O’boy på mer fet mjölk än standardmjölk… Efter en längre tid (mer än 30 minuter) så kommer en mer bärig ton ihop med en del örter.

Eftersmaken bjuder även den på lite söta toner och en touch av lättsre träkolssmak och då sådan man kan få om man eldat med just barrträ.

Sammantaget en whisky som jag verkligen hoppas kommer att bli en i Hvens så kallade core range då jag tror den kommer att tilltala många människor. Detta är lätt en whisky jag kommer att ha i skåpet och kunna bjuda på utan att skämmas.

Artikelnumret är 90007 och priset kommer att landa på lite modesta 545 kr.

Detta är definitivt en jag kommer att lägga vantarna på när dem släpps. Stort tack till Henric, Anja och framförallt Camilla vid Backafallsbyn och Spirit of Hven för att jag fick chansen att få prova denna. Jag ser verkligen fram emot att få köpa en flaska.

350. Glendronach 18 y.o Allardice

Denna köpte jag för ngn vecka sedan då både 18-åringen och 21-åringen släpptes i Sverige. Buteljerad 2019 och då destilleriet låg nere 1996-2002 borde whiskyn här vara äldre än de 18 år som nämns.

Doften är len och god. Den bjuder på choklad, karamell, söt kola, björnbär och lite russin samt lätta lädertoner.

Smaken är även den len och här finner jag härliga sherrytoner med russin, choklad, lite bränd ek och mörk nougat.

Eftersmaken är lång med värmande känsla och lite sötade toner av både nougat och lite bränd kola.

Grymt bra och jag är tacksam och glad att jag fick tag i denna. Nästa år ska jag köpa 21-åringen igen då även den borde innehålla äldre whisky i några år till.

349. Glen Garioch Virgin Oak No 2

Då jag verkligen älskar den första virgin oak från Glen Garioch (ett av tre favoritdestillerier) var jag tvungen att införskaffa två flaskor av denna för ett tag sedan. Det var en whiskykompis i Tyskland som hjälpte mig med att få tag i dessa och sedan skickade dem till mig.

Den är lagrad i nordamerikanska vita ekfat och har en ABV på klassiska Geerie-nivån 48%.

Doften är len och ganska lätt med fruktiga inslag ihop med lite blommor, tropisk frukt, lite mandel och lite söt karamell och knäck.

Smaken är smörig, len, knäckig, lite av äpplekaka med kanel, mandel och kanske t.o.m. lite muskotnöt.

Eftersmaken är lång med lite smält karamell och en liten kryddighet. Återigen en bra whisky från detta Highland-destilleri.

348. Macduff 2011

Den senaste i raden från mina vänner på Selected Malts är denna Macduff destillerad 2011 och buteljerad i år.

För lite mer än en vecka sedan var jag på provning hos nämnda buteljerare då de inte bara firade tre år som företag utan även fem år som vänner. Det var en riktigt trevlig kväll där och med mig hem fick jag ett litet sample av deras senaste buteljering av Patrik Barkevall.

Likt många andra av deras buteljeringar har även denna en slutlagring på…hör och häpna, ett sherryfat, men ett 2nd refill.

Doften vittnar inte om någon direkt sherry så jag låter den stå och provar lite senare. Inte ens då känner jag de beprövade sherrytonerna. Vad bjuder doften på då? Jo, frukter som äpplen och päron. Vanilj och lite citrus. Här hade jag lätt sagt ren bourbonlagring.

Men vad händer då i gommen? Jo men här attackerar lite russin och nougat likt ett tyskt blitz krieg. Snabbt fram och sedan snabbt tillbaka. En lätt citruston och sedan tycker i alla fall jag att eftersmaken är en ren njutning med lite karamell och äpplen, likt en knäckig äpplepaj.

Jösses vad bra detta var. En riktig höjdare från Barkevall och Westerberg. Dessa män vet vad de gör.

Tack för samplet gubbar. Det värmde och jag ska leta en flaska av den här.

347. Smögen 100 proof

Efter en alldeles för lång dvala är det dags att prova lite nytt. Bloggen har ju dessutom funnits i fem år så lite kul är det allt. Detta är ett sample av semaste från Smögen whisky.

100 proof som är ett gammalt mått vilket härstammar från en tid då man kontrollerade en alkoholstyrka genom att se om det gick att antända spritdränkt krut. Gick det var det 100 proof. Detta mått motsvarar idag en ABV på 57,1%.

Doften är till en början en underbar blandning av både sötma och lite peat. I sötman finner i alla fall jag russin, lite karamell och nougat och en hel del bäriga toner samt en del torkad frukt likt plommon. Efter en timme i glaset tar peaten över mer och mer.

Smaken är även den en blandning av Snögens tydliga rökiga karaktär ihop med både söta katrinplommon, lite mörkare nougat, nästan lite björnbärston och lite blött läder.

Eftersmaken bjuder på en alkoholstyrka som tyvärr lite tar över de söta tonerna men på något sätt förstärker lite av rökigheten. Längre ner i gommen gör sig alkoholen än mer påmind och river till.