325. Amrut Indian Single Malt Whisky oak barrels. Cask Strength Limited edition. September 2017.

Ett sample jag fick med mig från min gode vän Andreas Olander i Göteborg innan ”En öl- och whiskymässa” 2017. Jag skrev endast ner det som står i rubriken så hoppas det stämmer.

Abv på hela 61,9% i alla fall, men i många Amrut tycker jag det knappt märks.

Doften här är av tydlig ek-karaktär, lite som när man går i en nyregnad skog. En viss blommig touch ihop med lite smör och honung. Lite smultron tycker jag mig finna då jag doftar mer med min vänstra näsaborre. I alla fall lite röda bär. Alkoholen till trots är den ganska lätt i doften.

Smaken är även den ganska lätt. Alkoholen finns här som en smakförstärkare vilket jag tycker om. Här finns en behaglig ton av vanilj och lite grönt gräs (ni vet som när man bara tar ett grönt grässtrå i mungipan och låter det vara där). Lite träsmak men på ett bra sätt. En svag ljungton och en smörton med söta honungsinslag visar sig.

Eftersmaken är ganska lång och lätt uttorkande men med, vad jag skulle säga, lite vanilj med träinslag.

Sammantaget en grymt trevlig whisky som jag gärna skulle haft själv i skåpet.

Tack Andreas för sample.

Teeling 12 y.o Amarone single cask

Ett sample ur högen denna tisdagskväll blev denna irländare. Irländska whiskey som jag brukar tycka är lenare och mjukare än många andra. Det kan bero på trippeldestilleringen.

Den här bjuder mig på en len doft också med inslag av en fruktig sötma, lite alkohol (inte så konstigt då ABV ligger på 58,3%), lite smörkola och vanilj.

Smaken är en ganska mångfacetterad historia. Här bjuds jag på en fruktig och söt berg-och-dalbana med inslag av smör, honung, vanilj och lite ek. Riktigt trevlig.

Som så många andra samples jag köpt/bytt till mig var den här bra. Jag gillar den och skulle mycket väl kunna införskaffa en sådan här. För 899:- tycker jag den är värd. Man kan finna en på 58,4% här.

Spirits Shop Selection Craigellachie 2008

En flaska som hittade tillbaka till svenska systembolaget för ett tag sedan. Jag hade tur som fick tag i en flaska då det totalt buteljerades 673 flaskor. Den här destillerades 2008 på Craigellachie och buteljerades 2017. Den har legat på ett sherry butt med fatnummer #900941. ABV på mycket stadiga 65,7%.

Doften är ganska lätt med kola, nougat, mörka bär, sötma, en liten brödig touch och lite apelsinzest.

Smaken vittnar om sherryfaten med kola, nougat, lite mörk choklad, de mörka bären som björnbär och övermogna smultron visar sig. Av alkoholen märks inte så mycket.

Jag brukar som sagt inte vattna men den här kändes som att den kunde behöva det. Resultatet blev en rundare whisky med bränd karamell och en lite träig touch.

Tack till mina vänner på Svenska Eldvatten som gett oss i Sverige den här.

Smögen Barrique

Sveriges nationaldag idag och familjen har varit på Liseberg. Väl hemma avnjuts en dram och vad passar då bättre än en svensk whisky?

Smögen Barrique är sju år och har en ABV på 60,3%.

Doften efter en timma i glaset är lätt bärig med lite nougattoner och en viss peat vilket de Smögen jag provat hittills har haft allihop. En liten blommig touch uppenbarar sig och alkoholen gör sig påmind. Lite geléhallon och vinösa toner tycker jag mig finna ihop med en läderton likt lite blött läder.

Smaken är jordkällare ihop med lite bränt träkol. Peaten finns där och plötligt sveper alkoholen in som en tsunami i munnen. Sedan öppnar smaklökarna upp för nougat och lite bär (mörka nästan övermogna druvor och geléhallonen). Lädret finns där också. En viss sherrysötma visar sig med.

Alkoholen stannar kvar i eftersmaken ganska länge. Detta ihop med lite söndertuggade vindruvskärnor.

På det stora hela var denna intressant och jag skulle gärna vilja prova en Smögen utan det rökiga destillatet.

Bruichladdich The Laddie Eight

Idag provade jag en av de två Bruichladdich jag har hemma. Denna är en åttaårig non-peated whisky. Jag fick upp ögonen för Bruichladdich The Classic Laddie då jag på En öl- & Whiskymässa i Göteborg och närvarade vid Nigabs och Bruichladdichs världsrekord i världens största whiskyprovning där jag tyckte just Classic Laddie slog både Port Charlotte och Octomore. Den här köptes av en kollegas vänner för ett tag sedan och ”dödades” i och med i kväll…

Hur som helst. Denna bjuder på vanilj, smör, lite blommighet, lite ek och kryddighet likt anis i doften. Lite geléhallon uppenbarar sig men jag blir tveksam till om det verkligen är det.

I smaken finner jag en lätt vaniljton men den dominerande är klart ek. Här bjuds jag även på en lätthet och anisen gör sig påmind i och med att jag känner en svag lakritston. En något alkoholstickande ton då denna har en ABV på 50%. Därefter kommer en citruston och här drar jag lite på smilbanden. Den här gillar jag.

Eftersmaken är ganska lång med ek, lite vanilj, ek och en kryddighet.

I morgon privas the Classic Laddie edition_01.

Selected Malts Caol Ila 12 years

Som jag berättat tidigare har jag en whiskyvän här i Varberg vid namn Patrik Barkevall. Han driver, tillsammans med Mikael Westerberg, den oberoende buteljeraren Selected Malts.

Dessa två herrar träffades på en resa till Islay för ett antal år sedan där idén till SM kläcktes. De har i dagsläget släppt tio single casks och detta blir deras elfte. Patrik och jag träffades tidigare idag i ett ärende och jag fick då möjlighet att få ett sample.

Caol Ila 12 y.o släpps på systembolaget på måndag 13/5, har artikelnummer 77727 och kostar 995 kr. Ni finner den här.

Doften är ganska lätt och fruktig. Peaten, som jag generellt sett tyvärr börjar få svårare och svårare för, märks knappt. Den finns där på ett mycket behagligt sätt med lite citrustoner, lite torkat gräs (hö?), lite trä och vanilj. En svag fruktig ton uppenbarar sig efter ett tag. Jag gillar det jag känner.

I smaken framträder så peaten på ett klart tydligare sätt. Inte alls att den tar över men den känns. Jag tycker mig känna en liten tobakstouch i denna. Eller i alla fall vad jag tror är tobak, då jag inte nyttjar någon form av detta. En smak, som i alla fall jag drar paralleller till, är den man kan få efter att ha tuggat lite på en pinne attackerar mun och gom likt ett tyskt blitzkrieg-anfall och försvinner lika snabbt för att plats åt en lite bränd smak och en del kryddor. Jag tycker en mycket svag bitterhet drar över tungan tillsammans med en påtaglig alkoholton och lite fruktiga toner.

Eftersmaken är lång och värmande och här gör sig alkoholen påmind. Denna är buteljerad i cask strength och har en ABV på 56,3%.

Gillar jag den då? Ja, den är inte alls dum. Kanske inget för rökfantasten, eller så är den just det, i och med att fler smaker än bara peaten visar sig. Hur som helst finns det 413 flaskor att försöka få tag i på måndag. Jag tror att dessa kommer att gå åt ganska fort då Mikael och Patrik väljer ut bra fat.

Highland Park SC series Sweden Limited edition 2

Denna införskaffades ihop med edition 1 jag provade för ett tag sedan. Denna 15-åring har legat på amerikanska fat, nämligen cask 4462 och har en ABV på 59,9%.

Doften bjöd på vad jag skulle vilja säga ekiga sherrytoner. Dessutom dyker det upp geléhallon och lite blött läder. Sötma, vilken jag tror kommer från geléhallon och en bärig ton, likt vinbär och björnbär.

Smaken bjöd på lätt svavel och lätt rök till en början. Betydligt mindre svavel än edition 1. Hör finns också ek och en sötma från mörka bär. I gommen går det i omgångar mellan lätt bränd ek, sötma, peat och så håller det på.

Eftersmaken är ganska lång med lite blandade toner, precis som i smaken.