350. Glendronach 18 y.o Allardice

Denna köpte jag för ngn vecka sedan då både 18-åringen och 21-åringen släpptes i Sverige. Buteljerad 2019 och då destilleriet låg nere 1996-2002 borde whiskyn här vara äldre än de 18 år som nämns.

Doften är len och god. Den bjuder på choklad, karamell, söt kola, björnbär och lite russin samt lätta lädertoner.

Smaken är även den len och här finner jag härliga sherrytoner med russin, choklad, lite bränd ek och mörk nougat.

Eftersmaken är lång med värmande känsla och lite sötade toner av både nougat och lite bränd kola.

Grymt bra och jag är tacksam och glad att jag fick tag i denna. Nästa år ska jag köpa 21-åringen igen då även den borde innehålla äldre whisky i några år till.

Old Pulteney 1990-2018

Åter en Old Pulteney. Märkligt att just de samplen inte verkar ta slut…

Doften, efter att ha stått och luftats i närmare en timme då jag pratat med en god vän i telefon, bjuder på mängder av vanilj och gräs. Här finns även citrus och en hel del mogna gula päron. Inte mjuka, övermogna, alldeles för söta päron utan lagom. Liten ekdoft finns med men den övervägande doften är vanilj, gräs och lite alkohol, vilket är konstigt då ABV ligger på modesta 46%.

Smakmässigt bjuder denna på mer citrus och ek än i doften. Eksmaken är ganska dominant. Sedan kommer lite åt en smuldegspajskal… Det är det närmaste jag kommer denna smak. Lite sötma, vanilj och citrus. Den är ganska torr och uttorkande.

Eftersmaken är ganska lång med lite pärontoner.

Är den bra då? Som så många gånger förr skulle jag vilja säga att den är det, men just idag känns denna OP ganska tam och intetsägande, vilket gör mig besviken. En annan dag skulle jag med största sannolikhet säga att den var en bra bourbonlagring.