Selected Malts Caol Ila 12 years

Som jag berättat tidigare har jag en whiskyvän här i Varberg vid namn Patrik Barkevall. Han driver, tillsammans med Mikael Westerberg, den oberoende buteljeraren Selected Malts.

Dessa två herrar träffades på en resa till Islay för ett antal år sedan där idén till SM kläcktes. De har i dagsläget släppt tio single casks och detta blir deras elfte. Patrik och jag träffades tidigare idag i ett ärende och jag fick då möjlighet att få ett sample.

Caol Ila 12 y.o släpps på systembolaget på måndag 13/5, har artikelnummer 77727 och kostar 995 kr. Ni finner den här.

Doften är ganska lätt och fruktig. Peaten, som jag generellt sett tyvärr börjar få svårare och svårare för, märks knappt. Den finns där på ett mycket behagligt sätt med lite citrustoner, lite torkat gräs (hö?), lite trä och vanilj. En svag fruktig ton uppenbarar sig efter ett tag. Jag gillar det jag känner.

I smaken framträder så peaten på ett klart tydligare sätt. Inte alls att den tar över men den känns. Jag tycker mig känna en liten tobakstouch i denna. Eller i alla fall vad jag tror är tobak, då jag inte nyttjar någon form av detta. En smak, som i alla fall jag drar paralleller till, är den man kan få efter att ha tuggat lite på en pinne attackerar mun och gom likt ett tyskt blitzkrieg-anfall och försvinner lika snabbt för att plats åt en lite bränd smak och en del kryddor. Jag tycker en mycket svag bitterhet drar över tungan tillsammans med en påtaglig alkoholton och lite fruktiga toner.

Eftersmaken är lång och värmande och här gör sig alkoholen påmind. Denna är buteljerad i cask strength och har en ABV på 56,3%.

Gillar jag den då? Ja, den är inte alls dum. Kanske inget för rökfantasten, eller så är den just det, i och med att fler smaker än bara peaten visar sig. Hur som helst finns det 413 flaskor att försöka få tag i på måndag. Jag tror att dessa kommer att gå åt ganska fort då Mikael och Patrik väljer ut bra fat.

Annonser

Highland Park SC series Sweden Limited edition 2

Denna införskaffades ihop med edition 1 jag provade för ett tag sedan. Denna 15-åring har legat på amerikanska fat, nämligen cask 4462 och har en ABV på 59,9%.

Doften bjöd på vad jag skulle vilja säga ekiga sherrytoner. Dessutom dyker det upp geléhallon och lite blött läder. Sötma, vilken jag tror kommer från geléhallon och en bärig ton, likt vinbär och björnbär.

Smaken bjöd på lätt svavel och lätt rök till en början. Betydligt mindre svavel än edition 1. Hör finns också ek och en sötma från mörka bär. I gommen går det i omgångar mellan lätt bränd ek, sötma, peat och så håller det på.

Eftersmaken är ganska lång med lite blandade toner, precis som i smaken.

Highland Park SC Series. Sweden Limited edition 2018:1

Återigen en single cask från Highland Park och denna gång släpptes två stycken för Sverige. Denna är den som kallas 2018:1 och som legat på europeiska sherryfat. Destillerad 2003 och buteljerad 2018 ger en ålder på 14 år. Fatnumret är 6147.

Doftmässigt är detta både en rejäl sherrylagrad whisky och inte en rejäl dito. Här finner, i alla fall jag, nougat, russin och lite choklad. Toner av mörka bär (björnbär?) poppar upp likt sådana grodor man jagar på nöjesfält.

Smakmässigt tycker jag nougaten och russinen hamnar i skymundan för bären som tar en mer framskjuten plats här. Inte bara björnbär utan också en hel del härligt mörka körsbär. Ett uns av HP-röken som jag kallar den finns med. Lite sur ek och svavel tycker jag mig också finna. En något märklig känsla sprider sig i munnen av denna… Gillar jag det eller inte?

Eftersmaken ger en del att önska då jag tycker den är alldeles för kort. Jag tycker inte heller alkoholen som ligger på 59% ger större avtryck vilket är synd.

Dock är den bra och jag är glad att jag fick tag i en flaska.

Old Pulteney SC #10109 1988-2015 Swedish Exclusive

Ett sample från ett av mina tre favoritdestillerier, nämligen Old Pulteney.

Deras Single casks, de jag provat vill säga, har hittills varit grymt bra. Just det här har jag fått via en whiskyvän. Idag är det dessutom så kallad Maltmåndag och en ny månad så vi får se hur lång samplestreak jag kan skrapa ihop. Nåväl, nu till det mer väsentliga, nämligen whiskyn.

Doften på denna ljusa bourbonlagrade whisky från Wick i nordöstra Skottland bjuder på lite ek men de dominerande dofterna är vanilj, citrus och en äppelsötma. En lite jordig ton uppenbarar sig och en liten touch av blött bröd. Den annars bekanta, som finns i många OP, (havs)sältan lyser med sin frånvaro.

Smaken är som i många andra SC från Old Pulteney, en ren symfoni. Smakerna dansar quickstep i munnen och bjussar på söta äpplen, vanilj, citrus, lite citruszest och en liten sälta. En liten sur touch likt en halvsur uppstötning dyker likt en objuden gäst upp.

Eftersmaken är ganska lång med en lite kryddig (pepprig) gräston ihop med en härlig alkohol.

ABV ligger på stadiga 55,9%.

Tack till Johan S. för möjligheten att prova den här.

Old Pulteney SC Cask #197 The Green Welly Stop.

Den andra mars och månadens andra sample. Denna gång en single cask från Old Pulteney. Ett systerfat till det fat som Allt Om Whisky-stipendiaterna 2018 valde ut, och den gillade jag skarpt.

Denna då? Jo, doften vittnar om ett borbonfat. Den bjuder på vaniljoch citrus i första hand men även en del ek. En lätt fruktighet finns också. Framförallt är det en äppledoft som dyker upp.

Smaken är grymt len och gommen (och jag) bara njuter. En touch av vaniljsås infinner sig. Även här finns lite citrus men även en honungssötma och lite smörighet vilket i alla fall jag tror bidrar till lenheten. Av lakritsen jag fann i cask #196 finns dessvärre ingenting.

Eftersmaken är ganska lång. Något uttorkande men med en underbar vanilj- och ekton.

Destillerad 2004 och buteljerad 2018 vet jag så åldern kan vara antingen 13 eller 14 år. ABV på 50,2% men denna märks verkligen inte av. Den fungerar helt enkelt som enbart smakförhöjare där den lyfter fram smakerna. Har man tur kan man kanske få tag i en flaska.

Tack till Åke Dahl för möjligheten att prova denna.

Amrut Tiger Single cask #4683.

Ett sample jag köpte för en vecka sedan ungefär blir perfekt att ta helg med.

Detta är en single cask från Amrut. Den är fyra år gammal, fatet fylldes i januari 2014 och whiskyn buteljerades i februari 2018. Den är tillverkad av orökt korn och har legat på fat som tidigare innehållit PX Sherry. En av 360 flaskor och en ABV på 56,5%.

Doften är rent av magisk. Russin, röda äpplen, nougat, lite mörk choklad. En liten moccaton ihop med en smörkräm, likt en moccatårta, tycker jag mig finna också.

Smaken är en härlig käftsmäll även den. Detta ihop med en viss spritighet, vilket jag annars inte hittat i så många indiska whisky, alkoholhalten till trots.

Ja, just det ja… Smakerna var det. Liten kaffe-/moccaton ihop med russinsötma, nougat och lite mörkröda körsbär/bigarråer. När jag sedan får för mig att prova ihop med en Guldnougat så framträder moccan än mer och även en viss hasselnötssmak.

Jag kan bara lyfta på hatten och innerligt hoppas att jag får tag på en hel flaska av denna någon gång i framtiden.

Jösses vad bra detta var.

Amrut Single cask PX Sherry #2703

En SC jag ropade hem på auktion på SWA för ett tag sedan. Gillar ju Amrut och sherrylagrat så vad skulle kunna gå fel?

Den här destillerades 2009 och buteljerades exklusivt för Europa och gav 345 flaskor.

Doften bjuder mig på lite kola, russin, lite mörka bär. Vid lite djupare och mer noggranna ”sniffningar” tycker jag mig känna lite mörkare trä likt mahogny och så alkoholen som sticker till lite. Alkoholhalten, som i denna, ligger på 56,5%.

Smaken är en ljuv disposition av både alkohol och en mängd smaker. Här kommer russin, lite nougat, en liten bränd ton av trä, mörka bär likt övermogna björnbär.

Eftersmaken är lång med lite brända toner.

Tack till Amrut Malt för att de gör mestadels bra grejer.