Whiskyfestival i Puttgarden.

Idag har jag varit på whiskyfestival på Bordershop i Puttgarden.

Klockan 06:10 i morse avgick bussen och nu sitter jag på bussen på väg hem. Jag åkte med en kollega från skolan där jag jobbar. 

Det var Erlings Buss som stod för resan och totalt var vi endast 13 personer. Tio personer från Varberg och tre från Falkenberg. Detta gjorde att vi sparade in lite tid och kom ner till Puttgarden strax efter klockan 12. 

Först inhandlade kollegan och jag det vi visste vi skulle ha i öl-, vin- och whiskyväg. Detta blev en del.

Därefter begav vi oss upp till festivalen på våning fyra. Rent logistiskt har man mycket att lära sig här nere kan jag säga då det var kaos vid entrén och när man skulle köpa fler tokens vilka fungerade som betalningsmedel vid alla stånd. Den tyska disciplinen lyste med sin frånvaro.


Dessa sex blev det att jag provade på den s.k. mässan. Dagens favorit blev Dalmore Dominium före Craigellachie 17. Överraskningen stod Mackmyra för. Om det blir fler besök får vi se i framtiden.

Annonser

Skotskt vs Svenskt

I och för sig är det inte sjysst att sätta upp en sådan ”duell” med tanke på att skotten är 15 år och svensken endast 3,5 år men det var så det blev när jag ville prova desssa två i helgen som gick.

Svensken var en Remonteur Edition från det numera nedlagda (eller uppköpta beroende lite på hur man ser det i och med att Bergslagens destilleri köpt upp hela lagret) Grythyttans destilleri. Det lades tydligen ner redan 2013 och detta är deras sista släpp. Hypen kring släppet var ganska stort men jag lyckades på något sätt få tag i två flaskor av vilka jag samplat upp en och har en stående hemma i ”whiskyskåpet”

Doften tyckte jag bjöd på lite blött lägereldsträ, om ni tänker er när man är ute i skogen och letar pinnar eller liknande för att göra upp en eld. Kruxet är dock att det regnat så allt är fuktigt och har en liten speciell doft. Där finns även en viss sötma, vilken kan komma från sherryfat(?) och en lätt rökighet.

Efter att ha vattnat lite tycker jag att röken lägger sig och sötman framträder något mer.

Smaken bjuder direkt på en stuns av alkohol och alkoholhalten på 60 % känns nästan omgående. Sedan händer något. Först kommer en mindre rökattack som dar ut ganska snabbt. Därefter kommer en liten mellanakt av lite blandade smaker som sötma och jag tycker mig känna lite lakrits och sedan dyker röken upp igen.

Med vatten så finner jag lite åt pomeranshållet, samt mer sötma och banne mig kommer lakritsen fram lite här också. Denna vinner alltså på att vattnas enligt mig och att vattna är något jag faktiskt inte brukar göra.

Eftersmaken tycker jag inte skiljer så mycket från när jag har vatten i eller inte så den bjuder i båda fall på en ganska kort och torr eftersmak med viss rökighet.

 

Skotten då undrar ni kanske? Jo, det är en 15-årig Balvenie Single Barrel Sherry. ABV på 47,8 %.

Doften är något som tilltalar mig med en härlig sherrysötma med kola  och nougat. Här finns lite citrus i form av apelsin. (Just att det blir apelsin för min del är att den påminner lite om apelsinmarmelad i doften.) Jag tycker mig även känna lite gelégodis men där vet jag inte riktigt säkert.

I munnen känns den lite spritig just på tungspetsen men sedan inget mer. Smakerna som sedan kommer fram är helt i min smak. Sherrylagringen känns och samtidigt finns här kola och lite åt en något mörkare nougat. Kanske något bränd och sedan dyker lite (mörk) choklad upp.

Eftersmaken är ganska torr och jag kan tänka mig att en torr sherry har samma effekt. Åter lite bränd och något träig. Inte bara brända godsaker likt nougat och kola alltså utan även lite åt bränd trä.

Jag håller Balvenien mycket högre än Grythyttan i detta fallet. Inte för att Grythyttan på något sätt var dålig, tvärtom, men Balvenie kan sin sak.