Stronachie 10 y.o ggr två

Stronachie som är ett sedan länge nedlagt destilleri. Dock har man från oberoende buteljeraren A.D Rattray letat runt bland nuvarande destillerier och hittade något som påminde om den Stronachie man prova hos Benrinnes och har sedan dess släppt två tioåringar här i Sverige via Svenska Eldvatten.

I kväll tänkte jag jämföra den ordinarie tioåringen mot den som har en sherry cask finish.

Stronachie 10 y.o

Doften har utvecklats enormt med luft i flaskan och den här har dessutom luftats i lite mer än en timma. Här finns vanilj, lite ek, lite torrt gräs (hö) och jag tycker mig även känna gröna söta äpplen och en svag, nästan obefintlig, touch av citrus.

Smaken än frisk och bjuder på nämnda upplevda smaknoter. Vaniljen finns där, likaså eken, lite äpple och citrus men efter ett tag kommer även en hint av lakrits. Den försvinner dock nästan lika fort så jag provar igen för att se om jag blev lurad men jag tycker mig finna den även den andra gången.

Första gången jag provade den här var vid folierycket men då var jag långt ifrån imponerad. Den har dock vuxit kan jag villigt erkänna. Helt klart en bra bourbonlagrad whisky att ha hemma och bjuda sina vänner på eller bara ta som en kvällsdram. ABV på 43 %.

Stronachie 10 y.o sherry cask finish

Även den här har luftats länge i glaset men har inte alls haft samma tid i flaskan som den tidigare.

Doften bjuder även här på vanilj, ek och lite citrustoner. Dock tycker jag först att den doftar lite unket men sedan tycker jag att lite röda bär och en svag ton av torkad frukt framträder. Liiite russin men den får letas efter.

Smaken är en liten smärre sensation. Här finner man sherryfinishen som sedan drar sig tillbaka och släpper fram vanilj, lite sötma från söta röda bär, för att sedan komma tillbaka på ett litet gästspel.

Definitivt en whisky som tilltalar mig och som jag kommer att njuta av ett bra tag framöver. ABV ligger här på 46%.

Annonser

Yamazaki 10 y.o

Då jag gillar både Yamazaki 12 och 18 ville jag prova även den här när tillfälle gavs… Jag köpte en flaska för lite mer än två veckor sedan och nu är det dags.

Doften är väldigt lätt med inslag av ek, lite vanilj, ytterst lite citrus, en liten sötma av honung och lite malt.

Smaken är också lätt. Frisk med lite ek, vanilj och malt.

Jag tycker den här var väldigt intetsägande och mycket sämre än den tolvåriga. Hur denna är så mycket dyrare än den två år äldre är svårt att förstå.

I morgon tänkte jag prova en annan japanare, vilken jag provat tidigare och då tyckte riktigt bra om.

Yamazaki 10 får ingen mer plats i mitt skåp.

Springbank 10 y.o Local Barley

Jag tror detta minsann är den bästa Springbank jag druckit. Jag har i och för sig inte druckit så många men den här är riktigt bra.

Doften bjuder in till att vilja smaka. Ek, vanilj, lite sötma, lite citrus och lite frukt.

Smaken är riktigt bra. Ek, vanilj, citrus och lite söta päron. Allt bärs upp av alkoholen som landat på 57,3% men som i den här enbart fungerar som smakförstärkare.

Boom…säger jag. Riktigt bra som sagt.

I skrivande stund finns det 159 st kvar på Systembolaget. Ni hittar den här. 1148 kronor kostar den och jag måste säga att jag tycker den är värd pengen.

Speyburn 10 y.o.

Detta var ett sample jag fick för ett tag sedan och i samband med detta blev jag dessutom inbjuden till en riktigt bra onlineprovning av tre whisky från Speyburn.

Med tanke på doften som bjuder på vanilj, citrus och päron torde detta vara en bourbonlagrad whisky. Den är ganska nätt och frisk också, och efter ett tag kommer så lite gräs och kanske också lite lite trä (ek).

Smaken är som en smärre fruktbomb till en början. Päron och citrus dansar vals i munnen på mig och vaniljen försöker bryta in men får ganska snabbt nobben men ger sig inte, utan gör ett nytt bättre försök. En liten kryddighet och en svag anistouch uppenbarar sig också.

Eftersmaken är ganska tam och ganska kort. Lite anis och lite päronstjälk (päron och trä).

I samband med provningen så provades även Speyburn Bradan Orach och då höll jag den något bättre än denna tioåriga. Jag har tidigare skrivit om just Bradan Orach men när jag läste den recensionen så tyckte jag att jag hittade något fler dofter och smaker denna andra gången, men så är det ju många gånger.

Den här är nedvattnad till 40% och jag skulle gärna vilja se vad några procent extra hade gjort med smakerna.

Speyburn ligger i Speyside och säger sig själva göra en mjuk whisky och det måste jag säga man lyckas med. Detta är en whisky att ha hemma och bjuda den oinvigde på för att få in ytterligare medlemmar i whiskyfamiljen.

Ballechin 10 y.o heavily peated

Lucka nummer fem i årets adventskalender är den här Highland-whiskyn. Det är Edradours variant av rökig whisky om jag nu har rätt information i huvudet…

ABV på 46%.

Doften, efter mer än 15 minuter i glaset, är en salig blandning av lite torv och peat. Dessutom lite malt och gummi. Långt bakom dessa fyra något dominerande dofter finner jag en wsötma.

Smaken bjuder på en något starkare peat än vad som fanns i doften. Jag tycker mig känna lite trä och även lite tobak. Den är någon uttorkande i gommen på ett sätt jag inte riktigt är överens med.

Eftersmaken är något torr även den med en, enligt mig, något tråkig träig peatsmak ihop med lite tobak.

Dettar inget jag kommer att ha i skåpet men är ändå glad att ha fått prova.

Stronachie 10 y.o.

Ett nedlagt destilleri där man på A. D. Rattray tydligen försökt efterlikna det innehåll man fann i en gammal flaska. Valet föll på Benrinnes Destilleri där denna således är destillerad. Buteljerad av oberoende buteljeraren A. D. Rattray och när jag såg info om den här på sociala medier hade jag precis provat en Stronachie 12 vilken jag gillade och då en Old Pulteney från Rattray var kanon bestämde jag mig för att beställa denna.

Doften, som är lätt och frisk, inleder med en sötma jag annars finner i sherrylagrad whisky. Denna är med andra ord bourbonlagrad. Sötman är verkligen honungssöt. En liten jordig ton finns med i bakgrunden. En liten smörig ton likt smörstjärnor finns med.

Smaken är även den söt med en liten jordig ton. Lite kryddig men ack vilken besvikelse efter doften. Tyvärr satte doften väldiga förhoppningar på smaken och jag tycker inte riktigt smaken lever upp till den föregående doften.

Sammantaget en len och frisk whisky men jag föredrar lite mer oumph i både doft och (men framförallt i) smak. Är den värd sina 499 kronor? Idag är jag tveksam men en annan dag kanske jag tycker det utan att tveka. Dock är den något bättre idag än när jag ryckte folien på flaskan för ett tag sedan så den kanske växer med tiden och luftning. Hoppas det i alla fall…

Bowmore Tempest 10 y.o. Small batch release batch 2

Det var verkligen ett tag sedan jag skrev något här på bloggen, men det betyder inte att jag inte provat/druckit whisky eller hittat på annat, så det kommer eventuellt att komma fler inlägg den närmsta tiden.

Hur som helst provade jag den här i kväll och vad ska man säga? Jag har, efter att ha provat fler och fler whisky, gått till att tycka sämre och sämre om just Bowmore. Vad detta beror på kan jag inte svara på men jag tror att det finns något i den så kallade och även typiska Bowmore-peaten jag inte gillar (längre ska tilläggas).

Detta är i alla fall en whisky som är tio år och är lagrad på first fill bourbon-fat. ABV ligger på 56% vilket klassas cask strength och ju är något jag gillar.

Doften består av rök, citrus(-skal) och lite peppar tycker jag. Kanske åt citronpeppar-hållet. Lite vanilj hintar om att det är bourbonfat den legat på. Jag tycker mig även känna en lite sötma.

Smaken då… Finns den där pesten jag inte är så förtjust i? Njae…det kan jag inte påstå. Visst finns där en peat-doft men så tydlig tycker inte jag att den är. Här finns även citrus och en kryddighet (läs peppar) och lite sälta. Jag tycker att sötman framträder i form av lite honung. Lite åt mineralhållet i form av järn tycker jag mig känna också. När jag drack den här mer för njutnings skull tyckte jag att den kändes mycket mer mineralisk.

Eftersmaken bjuder på mer peppar och här tycker jag att den påminner mer om svartpeppar. Ganska lång eftersmak och jag funderar både en och två gånger om jag ska ge Bowmore en ny chans… Vi får se vad framtiden bär med sig. En whisky jag kommer att ha i mitt skåp i framtiden? Jag tror inte det, även om den inte var dålig på något sätt men den tilltalade mig inte så mycket att jag faktiskt skulle vilja köpa en flaska.