329. Glenallachie 10 y.o sherry wood finish for the Danish whisky retailers.

Ytterligare en auktionsvinst från SWA. Då Glenallachie verkar göra bra sprit och jag gillar sherrylagrat var denna en klar måltavla i förra månadens auktion.

Doften är oerhört mild och lite dov. Efter ett tag i glaset uppenbarar sig dock lite sherrytoner med sötma, karamell och lite russin. En viss blommighet med svaga ljungtoner och dessutom lite smör och honung poppar också upp.

Smaken bjuder på en len och härlig upplevelse. Här finns sötma, liten ekighet och russin. Plötsligt kommer lite guldnougat och gör ett gästspel i min gom. Lite röda vingummin och karamell kommer också. ABV på 48%.

Eftersmaken bjuder på desto mer nougat än smaken i sig. Lite gelehallon kommer också och så en del vingummismak.

Sammantaget har Billy Walker på The Glenallachie gjort ett grymt bra val i att välja detta fat. Jag kan bara hoppas att jag får tag i fler.

328. Glenallachie 10 y.o port wood finish.

Min vän Patrik Barkevall och hans kollega Mikael Westerberg är, via deras Selected Malts generalagenter för Glenallachie och efter att vi fick prova några av dem på provning här i Varberg ville jag prova fler. Jag har genom auktioner på SWA förvärvat två stycken och här kommer noter på den första som ropades hem.

Glenallachie som är ett relativt nytt destilleri har jag läst mig till. Byggt i slutet av 1960-talet och stängt under några år på 1980-talet för att sedan 1989 drivas i 30 år i rad. Med tanke på vilka man knutit till sig så tror jag att detta är ett destilleri vi kommer höra en del om.

Doften är len och bjuder på bland annat på en ganska blommig ton. I denna finns lite rosenvatten och lite mandelmassa. En honungssöt touch visar sig också. Jag tycker mig även finna lite åt dadlar, björnbär, plommon och lite unken jordkällare.

Smaken är relativt komplex den med. Många smaker som ska visa upp sig men som samsas på ett såpass bra sätt att inget direkt sticker ut i min gom. Efter ett tag tycker jag dock att både jordigheten och lite mörka bär visar sig. En viss kryddighet och (torrt) kakaopulver dyker upp som ett siamesiskt tvillingpar. Sötman är betydligt svagare i smaken enligt mig. Alkoholen håller 48% vilket jag tycker gör att denna lyfter markant jämfört med de på 40-43%.

Eftersmaken är medellång med torra inslag och här återkommer kakaopulvret ihop med viol.

Sammantaget en trevlig och bra whisky.

Den andra whiskyn från Glenallachie jag ropat hem är en 10 y.o sherry wood finish for Danish whisky retailers och får recenseras i veckan den med.

327. Teaninich 12 y.o Adelphi Selection

Den här whiskyn dök upp hos mig strax innan jul i form av en julklapp från en mycket god och generös vän. Jag hade aldrig tidigare hört talas om Teaninich så det blev en helt ny bekantskap och vilken bekantskap det blivit.

Doften är rent ut sagt magisk. En härlig doft med toner av björnbär, vinbär, mörk choklad, nougat, lite kaffe och jag tycker mig även känna lite röda bär (likt hallon). Efter ytterligare ca 30 minuter i glaset dyker det upp lite blött hö och sultanrussin.

Smaken är ren och skär magi. Här kommer de mörka bären fram ännu mer och lyfts av alkoholen som håller 52,9%. Här kommer även en hel del cassis fram likt ett par nyplockade mogna svarta vinbär. Annars finner jag även härlig mörk choklad, lite russin, nougat och såklart lite mörkt, fruktigt kaffe.

Eftersmaken är ganska lång och här visar sig björnbären och cassisen än mer. Alkoholen gör att även eftersmaken hålls kvar och mynnar ut i en trevlig touch.

326. Amrut Single Cask #2699 PX Jimenez

Detta är en single cask från ett av mina favoritdestillerier, nämligen indiska Amrut. En whisky som lades på fat i juni 2009 och fylldes på flaska i augusti 2013 och då exklusivt för Europa. Hela 42% försvann till änglarna, genom änglarnas andel, under dessa fyra år. 311 flaskor buteljerades och detta är flaska 203, vilken kom i min ägo genom en god vän.

Doften är en balanserad doft med ganska dova sherrynoter. Lite honungssötma, lite kola/karamell och en svag guldnougatdoft. En svag blommig doft med lite mjölkchoklad och en ton av alkohol visar sig likt en svag sommarbris.

Smaken skulle jag likna vid en välkomponerad symfoni. Toner av lite russin, karamell, alkohol, mörka körsbär, nougat samsas i gommen och dansar runt i en vals som bara kan beskrivas som en världsmästarvals.

Eftersmaken är len och söt.

Det finns inte mycket av tunga sherrytoner i denna och då det annars är något jag gillar så anser jag att det i denna inte skulle vara mer av dem varan. Av alkoholen på hela 62,8% tycker jag inte heller man märker av mer än att den är en smakförstärkare. Grymt bra whisky detta.

Tack till min fantastiska vän som gett mig denna.

324. Amrut Ex Rye

Den tredje av serien LMDW släppte för ett tag sedan. Återigen en Abv på 60% och jag misstänker att denna lagrats eller slutlagrats på fat som tidigare innehållt rye-whisky. 😉

Doften är inte alls så söt som de tidigare. En liten sötma av majs finns dock. Här finns en blommighet ihop med en kryddighet i form av nejlika och lite peppar. Här finns även en del ek. Alkoholen gör sig lite påmind genom att det sticker lite lätt i näsan.

Smaken är en salig blandning. Först tycker jag att alkoholen ger en rejäl smäll. Därefter så smyger sig sötma och lite gräs fram och tar över. När de lagt sig så är det som att tugga på en blomsterkvast. En svag pepprighet visar sig likt en hemlig agent och försvinner lika snabbt som nämnda agent skulle gjort om denne blev upptäckt.

I eftersmaken tycker jag mig finna lite vanilj, honung och en fräsch ekton. Inte uttorkande som en del andra ektoner kan vara.

Den här var en klar tvåa enligt mig av dessa tre, där Olorosolagringen är ohotad etta.

Tack till Peder Roos som gav mig möjlighet att prova både Ex rum och Ex rye.

323. Amrut Ex-Rum

Detta är den andra som släpptes av LMDW och detta är ett sample jag fått tag i. I morgon tänkte jag prova den tredje. Vad säger jag få om denna?

Doften är betydligt sötare och mer alkoholstinn än den whiskyn jag provade igår. Trots att alkoholhalten är densamma. Här sticker alkoholen till lite i näsan. Väldigt mycket vanilj och en del päron och då gröna sådana (typ anjou). En svag citronzest-touch ihop med halvunket halvblött trä poppar upp efter ett tag. Sammantaget är doften lite åt bourbonhållet och de som känner mig vet att jag normalt sett inte är en bourbonfantast.

Smaken då? Jodå. Här fanns som tur var inga direkta bourbontoner som jag annars ogillar. Mycket sötma (päronsötma) och vanilj i och för sig, men inte alls som i de bourbon jag provat och jag misstänker att det är lagringen på ex-romfat som gör det. Alkoholen gör sig påmind även här och bränner till lite i både gom och hals. Smaken är helt ok.

Eftersmaken, med vaniljtoner, ligger kvar ganska länge i och med alkoholhalten som även i denna ligger på 60%.

Sammantaget en ganska trevlig whisky. Jag håller gårdagens högre dock men jag är svag för sherrylagrat.

322. Amrut Ex Oloroso Sherry

För ett tag sedan släppte La Maison de Whisky tre stycken Special Limited Edition från Amrut speciellt framtagna för just LMDW. En av dessa tre var denna som lagrats på olorosofat. Totalt buteljerades 600 flaskor av den här. De två andra är en ex-rye och en ex-rum. Jag köpte bara en av de tre, men har sample på de två andra.

Färgen på denna sjuåriga whisky (destillerad mars 2012 och buteljerad i augusti 2019) är magiskt mörk.

Doften är ganska lätt och söt. Jag tycker mig finna lite smör, smörkola, nougat, karamell och lite mjölkchoklad samt lite mandel. Riktigt bra.

Smaken bjuder på en rejäl stuns. Här finns sherrytoner likt russin, karamell och smörkola. En svag ton av lite bränt karamelliserat socker dyker också upp. En kryddighet likt lite kryddnejlika visar sig lika snabbt som solen gjorde i november och december 2019. Alkoholen som ligger på stadiga 60% ger en värmande känsla i gommen. En liten brödighet, läs jäst, uppenbarar sig ännu snabbare än kryddnejlikan och försvinner lika snabbt.

Eftersmaken bjuder mig på en hel del röda äpplen och torrheten som man kan finna i just äppleskal tar över gommen.

Den här gillade jag. Jag är glad att jag öppnade min flaska.