Old Pulteney SC Cask 196.

Det här är det ambassadörsfat som årets stipendiater från AoW, varav min vän Martin Ahlquist är den ena, valde ut och som släpps på Systembolaget på onsdag. Jag har fått tag på två samples varav det ena gått till en vän i Skottland så nu kör vi en onlineprovning tillsammans.

Cask 196 och en ABV på 50,2%. Destillerad 2004 och buteljerad i år.

Näsan ger vanilj, citrongräs, krydda i form av ingefära, en fruktighet och sötma i form av gröna äpplen och väldigt mogna gröna päron. Här finns även vanilj av den sort som benämns bourbon vanilj. En ton av ek ihop med lite karamell och en parfymdoft lurar i bakgrunden. Den här tilltalar mig.

Smaken ger ännu mer av dofterna och kombineras av en smak av bränd ek. Kryddorna och frukten framkommer mer när man värmer denna. Både i doft och smak. Här får vaniljen och karamellen stå tillbaka. Plötsligt slås jag av en lakritston. Denna finner även Lee (min skotska vän). Ihop med Old Pulteney-sältan blir detta en härlig kombination.

Eftersmaken är tyvärr ganska kort. Detta är något vi båda tycker.

Det blir till att beställa (minst) två av denna på onsdag. En är beställd av Lee.

Nedan är bilder på just den flaskan jag fått möjlighet att prova från. Tack till dig som, genom besöket på Stockholm Beer and Whisky i september, gav mig möjlighet till det.

Bonusdram

Nu när min blogg nått >20.000 besökare måste ju detta firas. Det görs med en bonusdram från min gode vän Johan Borgemo a.k.a Whiskynörden. Den här slank med ett annat sample för ett tag sedan. Min första tanke var ngt rökigt och den tanken besannades när korken skruvades av. Whiskynörden gillar peat… 😉

Dock är inte doften så rökig som jag först trodde den skulle vara. Här finns en sötma i denna med. En liten bärighet poppar också upp.

I smaken tycker jag mig, ihop med en svag peat, känna en saltlakrits-/salmiakton. En liten lägereldston. Annars var det svårt med smakerna…

Eftersmaken är ganska lätt och även här tycker jag att lakritsen är den mest dominanta.

ABV känns låg… Men samtidigt vet jag att Nörden, precis som jag, är lite svag för cask strength och lite mer alkoholstarka whisky. Jag tippar på runt 45%. Åldermässigt tror jag det är en yngre… 4-8 år.

Det ska bli kul att få höra vad det var.

Knockando 15 y.o

När jag för ett tag sedan var på Systembolaget för att införskaffa mig en Old Pulteney 12 y.o., så såg jag denna flaska stå där. Jag läste lite på hyllan och bestämde mig för att ta även denna. Den är destillerad 1999 och har en ABV på 43%.

Knockando som på Gaeliska tydligen betyder liten mörk/svart kulle (little black hill).

Den har nu fått stå och lufta i lite mer än 20 minuter så nu får det vara dags.

Doften är till en början lite ruffig med jordtouch, men sedan kommer så lite annat. Lite frukt, kryddor likt kanel och kanske lite ingefära. Jag tycker mig finna en viss beskhet likt apelsinskal. Julig tänker jag mig här.

Smaken är även den en smärre julhyllning. Där finns av allt i doften men även en lakritston vilken är riktigt bra i denna.

Eftersmaken är lång med lite ek, jord och så den där lakritsen.

Aberlour Casg Annamh batch 1

En kombination som legat på tre fat. Ett sherry och två amerikanska ekfat. Namnet ska tydligen vara gaeliska för ”rare cask” vilket kan översättas med sällsynt fat.

ABV på 48%.

Doften ger lite röda söta äpplen, honungssötma, lite lim, en svag ton av russin, lite mjölkchoklad och lite röda bär.

Smaken ger mer utav äpplen, en touch av kanel. I detta nu tänker jag mig en äpplepaj med kanel och socker. Sedan kommer sötman i form av lite marmelad av röda bär och lite maltighet.

Eftersmaken är kort frisk och ren i smaker. Lite äpple och lite halvmörk mjölkchoklad även här.

En klart godkänd och mild whisky. Nu ska här samplas lite av denna till goda vänner.

Old Pulteney 11 y.o Gordon and Macphail

Ytterligare en IB destillerad i Wick.

Den här var ljusår bättre än den åttaåriga jag provade häromdagen.

Doften är här mer moderat jämfört med den förra OPn från G&M och ganska slät. Detts till trots kan man urskönja vanilj, lite nyslaget torrt gräs, citrus samt lite ek.

Smaken är lätt och frisk. Här finns en härlig ekton, ihop med bourbonvanilj, lite fruktighet i form av torkade röda äppleskal.

Eftersmaken är lätt och ganska kort,med en lättare uttorkande effekt. Av alkoholen märkar man inget men den ligger på ganska låga 43%.

En Old Pulteney som Gordon and Macphail gör mer rättvisa än den åttaåriga diton.

Old Pulteney SC Cask 705

Efter gårdagens smärre misslyckande med en Old Pulteney kände jag att det var dags för det mest nordliga destilleriet på Skotska fastlandet att återfå hedern och respekten.

Detta är en single cask som buteljerades för Cinderella Whisky Fair 2017. Detta var cask 705 och den var 14 år vid buteljering. Destillerad 2002 och buteljerad 2016. Totalt släpptes 258 flaskor.

Jag tycker att här är en rejäl bourbonlagring och bättre än årets Old Pulteney CWF (Cinderella Whisky Fair). Denna är dock inte recenserad (ännu).

Doften är lite alkoholhaltiga med inslag av thinner till en början men sedan framträder vaniljen, citruszest, och en liten honungssötma ihop med en lite smörig ton uppenbarar sig. Efter ett tag tycker jag att en liten ton av sockerkaka dyker upp, men inte mer än de musseöron som Disney lägger till i alla sina filmer. Man måste veta att de finns där.

Smaken är en rejäl dos av Pulteney. Här kommer vaniljen, citrusen, den där lilla sältan som finns i Wick-destillerad whisky. Sedan kommer eken och en liten nötighet, nästan som lite bittermandel. (Jag vet att mandel inte räknas som en nöt).

Jag tycker nog inte att alkoholen påverkar smaken som den gjorde med doften. ABV ligger för övrigt på 55,8%.

Eftersmaken ligger och rullar på tungan i en härlig symfoni.

Jag är grymt tacksam och glad över att jag har en oöppnad flaska hemma.

Old Pulteney 8 y.o. Gordon and Macphail.

Ytterligare ett sample från ett (av tre) favoritdestilleri(er). Denna gång är det dock en IB (Independent Bottler) från Gordon and Macphail. ABV på whiskygränsen, d.v.s. 40%.

Jag brukar sedan ett tag inte bry mig om att nämna färgen men den här är så ljus att den nästan är genomskinlig.

Doften är lätt och oerhört frisk. Här finns de vanliga dofterna, såsom vanilj, mycket citrus samt lite syrliga äpplen och söta päron, från en bourbonlagrad whisky. Här finns även en halmdoft och en liten ton av thinner tränger igenom.

Smaken är oerhört tafatt med inslag av päron, vanilj och citrus. Här finns också en bismak av något jag inte kan sätta fingret på…

Jag trodde aldrig jag skulle säga detta om en Old Pulteney (även om det är en från en oberoende buteljerare) men detta var inte bra.

Jag är oerhört glad att man på Pulteney inte släpper sånt här i eget namn. Den tilltalar säkerligen någon annan, men inte mig.

Glengoyne 12 y.o.

I helgen köpte jag några samples av en whiskyvän. Det blev en liten blandning av singelmalt från Skottland och Indien samt någon blended malt från Skottland. Detta är en av singelmalterna. En Highland-whisky där jag tidigare provat lite mer lagrade från destilleriet.

Den här har likt de andra Glengoyne jag provat en ABV på ganska moderata 43%.

Doften är ganska lätt med inslag av citruszest, lite röda äpplen. En svag ton av russin och torkad frukt letar sig fram också. Ett par swirls framkallar en liten touch av honungssötma ihop med lite mer frukt och en sockerkaka.

Smaken är lika moderat den. Inget som sticker ut och lite brända sockertoner. En ton av kanderade äpplen susar förbi men efter detta har jag svårt att finna fler.

Denna var inte något som tilltalade mig måste jag erkänna, men det är grymt bra och ändå lite roligt att prova sådana också.

Old Pulteney Clipper

Detta var en av de flaskor vi hade på vår Old Pulteney-provning i juli 2017. Då tyckte jag att den var riktigt bra. Så bra att resterande whisky som blev över slank ner utan noter. Därför kände jag mig nödgad, för ett tag sedan, att köpa på mig ett sample. Idag är det så dags att prova den på nytt.

Doften är frisk och lätt med härliga toner av vanilj, citrus, lite ek, lite jord, lite torkat gräs och lite honungssötma. Här finns även en ganska tydlig äppeldoft efter ett tag. Jag minns att jag gillade doften för 15 månader sedan och jag gör detsamma idag.

Smaken är även den frisk. Här kommer eken fram i en mycket större utsträckning än i doften. Lite unken på ett bra sätt. Här kommer fram en kombination av äpplen och päron ihop med lite vanilj likt marsansås. Tankarna för mig till en paj med nämnda marsansås. Tungan blir lite sträv och då framkommer en liten touch av anis.

Likt förra gången gillar jag den här. Då den släpptes till ett Whitbread race around the world (jag tror det var 2014, men kan ha fel) är den idag ganska svårfångad men finns ibland på auktioner och jag har sett den på diverse nätbutiker. Hur som helst tänker jag försöka få tag i en flaska till.

Old Pulteney SC 3402. 1995-2012

En 16/17-årig single cask från favoritdestilleriet Old Pulteney. ABV på 57,7% så detta är även en CS.

Doften är oerhört lätt med syrliga gröna äpplen, vanilj, citrus, lite lite regnblött gräs i en störtskön kombination. Detta är en bourbonlagring av yttersta kvalité.

I munnen formligen exploderar smakerna. Vanilj, citrus, de syrliga gröna Granny Smith-äpplena, lite ek, lite gräs men nu härligt vårgrönt. BOOOM! BOOOM!

Den här skulle jag lätt jaga rätt på för att ha hemma. Jösses vilken whisky! Det finns tre cl kvar av samplet och de ska avnjutas vid tillfälle.

Tack till Johan Stendahl som öppnade sin flaska och delade med sig av ett sample.