Highland Park SC Vintersolståndet

En SC från destilleriet som pumpar ut fler(?) Single Cask än något annat, nämligen Highland Park.

Denna är en 14-årig whisky som legat på en refill butt med casknummer 1674. ABV på 59%.

Doften är något stickig men i det stora hela ganska len med russin, lite mörk choklad, lite mjölkchoklad, något bäriga toner och lite ek.

Smaken ger en del russin och torkad frukt ihop med den där svaga HP-röken som återfinns i några andra HP. Alkoholen gör sitt och bränner en del i halsen på vägen ner.

Eftersmaken är en symfoni av HP-röken ihop med lite mörka bär.

En helt okej whisky men långt ifrån den bästa HP jag anser att man släppt, nämligen Bishop William the Old.

Tack till Peter Anjegård som ornat med detta sample.

Annonser

Laphroaig – 200 years of Laphroaig 15 y.o.

Ytterligare ett sample från en god vän. Liksom igpr blir det en Islay-whisky från Laphroaig. Denna buteljerades för Laphroaigs 200-årsjubileum 2015.

Doften är betydligt sötare än i den 18-åriga, vilken provades igår. Här finns naturligtvis peat, men även lite smör, honung och en liten fruktighet.

Smaken bjuder först på en söt fruktighet och hör finns honungen och smöret. Sedan kommer en peat som liksom smyger sig på och sedan tar över… Dock finns sötman och krigar sig kvar.

Eftersmaken är lång med svag peat, ek och lite övermogna päron.

Den här ska jag definitivt leta efter. Denna gillade jag.

Mackmyra Moment Skog

En intensiv period på jobbet har gjort att det inte funnits tid att prova nytt och skriva om det men nu har jag gått på semester.

Den första whiskyn som provas under denna period blir en svensk, lite för att fira Sveriges avancemang till åttondelsfinal i VM, nämligen Mackmyra Moment Skog.

Doften innehåller lite ek, viss sötma likt honung, en bärighet jag vill likna vid mörka röda och blåsvarta bär och en svag pepprighet.

Smaken är ganska aggressiv till en början av just ek, mörka bär, lite gräs och sötma. Plötsligt tar en peat över. Lite som blött bränt trä doftar smakar nu hela min gom. Därefter kommer så åter lite mörka bär (mogna hallon denna gång) och sedan är det blöta träet tillbaka igen.

En spännande whisky anser jag denna vara. Spritigheten/brödigheten jag annars finner i Mackmyras whisky gör sig inte påmind här. Alkoholhalten på 52,4% göms bra bland alla smaker.

Mackmyra har verkligen utvecklats till något bra. Jag har alltid hållt Box, förlåt… High Coast Distillery, högst av de svenska destillerierna men de senaste Mackmyrorna har varit bra.

Compass Box – The lost blend

Detta är ett sample från Joni Heikkinen a.k.a The Whisky face.

Det var ett tag sedan jag skrev och det beror mångt och mycket på att det varir en oerhört intensiv period på jobbet det senaste. Nu är det dock dags igen.

Doften som möter mig är en söt fruktbomb. Äpplen med citrus och en svag vaniljtouch och en lika svag malt-ton. Mjuk och len i doften den här.

Smaken är även den len men här tycker jag mig i alla frukttoner även känna en svag peat. Den försvinner sedan för att ge plats åt lite gräs och äpple. Vid andra sippen är peaten helt borta så det var nog inget där. I den andra kommer mer vanilj och äppelkaka fram. Yummie.

ABV på 46% märks bara lite av.

Eftersmaken var tyvärr alldeles för kort.

Dock var denna trevlig. Jag gillar den.

Tack för samplet Joni.

Port Charlotte 2007 CC:01 Heavily Peated

Detta är ett sample som kom i förra veckan från en god vän.

Till en början förstod jag att namnet, Heavily Peated, var väl valt. Doften var nästan uteslutande av den rökiga karaktären. Efter en halvtimma i glaset hade dock peaten försvunnit någon för att ge plats åt lite gräs, ek, vanilj och citrus. Jag tycker mig även känna en svag havssaltstouch bakom allt detta. En något jordig ton finns där med. Doften blev betydligt bättre enligt min näsa efter lång tid i glaset. Denna gång var det whiskyglas från Spiegelau som fick agera provningsglas.

Smaken vittnar, likt doften om en peatton men inget som tar över, förrän efter en stund då peaten i form av en grym träkolsrök tar plats i hela gommen. Innan detta blitzkrieg finns där alla smaker som jag fann i doften. Dock finns här även ett smak av lite bränt gräs/hö och bränt trä. En svag kryddighet och en lite pepprig ton.

Eftersmaken är lång med torra toner ihop med jord, aska och lite peppar även här.

Den här var inte så tokig.

Släppt 2016 för Travel retail och en rökighet på 40 PPM samt en ABV på 57,8%. Denna märks men i så många andra fall tycker jag alkoholen blir en smakhöjare som lyfter alla smaker.

Tack till Monica Johnsson (@lindans_whisky) för detta sample.

Bruichladdich

En från julkalendern från 2017 som nu ska recenseras på bloggen.

Denna är 13 år, destillerad 020715 och buteljerad 160604. Refill Sherry Hogshead Single cask #461. En av 252 flaskor. ABV 58%.

Doften avslöjar en orökig Bruichladdich med sherryfatets toner i form av russin, karamell, lite honungssötma och en liten kort ekighet.

Smaken är en härlig blandning av flytande karamelltoner med honung och en skön sherry. Ingen sherrybomb likt många andra men grymt bra. Alkoholen gör sig påmind men drar sig sedan tillbaka för att ge en liten skjuts åt de andra smakerna. Här agerar alkoholen precis som den ska tycker jag, som en smakförstärkare.

Jag är grymt tacksam över att jag fick möjlighet att prova den här. En riktigt trevlig och bra whisky.

Highland Park för Calles

Ett sample jag köpte för ett bra tag sedan då denna singelcask, bland många, från HP kom.

Vissa av alla dessa otaliga whisky som just HP släpper är bra, medan många, enligt mig, är dåliga eller rent av riktigt dåliga.

Vad tycker jag då om den här?

Jodå. Doften lovar gott med sherry, russin, mörka bär (läs björnbär), lite läder. Även lite toffee finns där. En liten liten svag tom av något jag skulle likna vid lim eller målarfärg (associationerna till när vi gjorde om på sonens rum för ett tag sedan var påtagliga). Den senaste doften är mycket behaglig och inte på något sätt dålig.

Smaken är även den mycket tilltalande och ganska rejäl. Här är mycket smak men inte så många. Den där i många fall behagliga HP-röken finns där ihop med sötma och sherry. Russin poppar upp och klingar bort i den någon torra eftersmaken som tyvärr är alldeles för kort.

ABV ligger på hela 59,8% men märks inte på det stora hela. Visst river det till lite i halsen men den tar verkligen inte över på något sätt.

Den här gillade jag. Tyvärr finns den inte att få tag i, förutom på auktion, men jag hoppas att HP släpper någon liknande om det kommer en batch 2.