Bruichladdich The Laddie Eight

Idag provade jag en av de två Bruichladdich jag har hemma. Denna är en åttaårig non-peated whisky. Jag fick upp ögonen för Bruichladdich The Classic Laddie då jag på En öl- & Whiskymässa i Göteborg och närvarade vid Nigabs och Bruichladdichs världsrekord i världens största whiskyprovning där jag tyckte just Classic Laddie slog både Port Charlotte och Octomore. Den här köptes av en kollegas vänner för ett tag sedan och ”dödades” i och med i kväll…

Hur som helst. Denna bjuder på vanilj, smör, lite blommighet, lite ek och kryddighet likt anis i doften. Lite geléhallon uppenbarar sig men jag blir tveksam till om det verkligen är det.

I smaken finner jag en lätt vaniljton men den dominerande är klart ek. Här bjuds jag även på en lätthet och anisen gör sig påmind i och med att jag känner en svag lakritston. En något alkoholstickande ton då denna har en ABV på 50%. Därefter kommer en citruston och här drar jag lite på smilbanden. Den här gillar jag.

Eftersmaken är ganska lång med ek, lite vanilj, ek och en kryddighet.

I morgon privas the Classic Laddie edition_01.

Selected Malts Caol Ila 12 years

Som jag berättat tidigare har jag en whiskyvän här i Varberg vid namn Patrik Barkevall. Han driver, tillsammans med Mikael Westerberg, den oberoende buteljeraren Selected Malts.

Dessa två herrar träffades på en resa till Islay för ett antal år sedan där idén till SM kläcktes. De har i dagsläget släppt tio single casks och detta blir deras elfte. Patrik och jag träffades tidigare idag i ett ärende och jag fick då möjlighet att få ett sample.

Caol Ila 12 y.o släpps på systembolaget på måndag 13/5, har artikelnummer 77727 och kostar 995 kr. Ni finner den här.

Doften är ganska lätt och fruktig. Peaten, som jag generellt sett tyvärr börjar få svårare och svårare för, märks knappt. Den finns där på ett mycket behagligt sätt med lite citrustoner, lite torkat gräs (hö?), lite trä och vanilj. En svag fruktig ton uppenbarar sig efter ett tag. Jag gillar det jag känner.

I smaken framträder så peaten på ett klart tydligare sätt. Inte alls att den tar över men den känns. Jag tycker mig känna en liten tobakstouch i denna. Eller i alla fall vad jag tror är tobak, då jag inte nyttjar någon form av detta. En smak, som i alla fall jag drar paralleller till, är den man kan få efter att ha tuggat lite på en pinne attackerar mun och gom likt ett tyskt blitzkrieg-anfall och försvinner lika snabbt för att plats åt en lite bränd smak och en del kryddor. Jag tycker en mycket svag bitterhet drar över tungan tillsammans med en påtaglig alkoholton och lite fruktiga toner.

Eftersmaken är lång och värmande och här gör sig alkoholen påmind. Denna är buteljerad i cask strength och har en ABV på 56,3%.

Gillar jag den då? Ja, den är inte alls dum. Kanske inget för rökfantasten, eller så är den just det, i och med att fler smaker än bara peaten visar sig. Hur som helst finns det 413 flaskor att försöka få tag i på måndag. Jag tror att dessa kommer att gå åt ganska fort då Mikael och Patrik väljer ut bra fat.

Highland Park SC series Sweden Limited edition 2

Denna införskaffades ihop med edition 1 jag provade för ett tag sedan. Denna 15-åring har legat på amerikanska fat, nämligen cask 4462 och har en ABV på 59,9%.

Doften bjöd på vad jag skulle vilja säga ekiga sherrytoner. Dessutom dyker det upp geléhallon och lite blött läder. Sötma, vilken jag tror kommer från geléhallon och en bärig ton, likt vinbär och björnbär.

Smaken bjöd på lätt svavel och lätt rök till en början. Betydligt mindre svavel än edition 1. Hör finns också ek och en sötma från mörka bär. I gommen går det i omgångar mellan lätt bränd ek, sötma, peat och så håller det på.

Eftersmaken är ganska lång med lite blandade toner, precis som i smaken.

Glengoyne CS batch 4

Ett sample jag fick hem för ett bra tag sedan. Jag tror det är lite mer än ett år sedan. Den är en blandning av first fill sherry-fat och refill dito.

Efter mer än en timma i glaset så ger den lätta doften mig en sötma av lite honung, ihop med en lätt smörighet och lite russin. Alkoholen, på 58,8% går igenom lite. Lite vaniljfudge och en svag kolatouch infinner sig också.

Smaken är som en uppvisning i dans. Här svänger det fram och tillbaka och gommen bjuds på nougat, lite träighet, lite bränt skirat smör och en uttorkande lätt brännande känsla. Här finns lite toffee och lite fruktighet likt dadlar.

Eftersmaken är lite uttorkande, vilket jag tror beror på alkoholhalten, med smak av toffee.

Den här gillade jag. Jag har haft batch 3 hemma tidigare men håller nog denna något högre.

Old Pulteney SC #10109 1988-2015 Swedish Exclusive

Ett sample från ett av mina tre favoritdestillerier, nämligen Old Pulteney.

Deras Single casks, de jag provat vill säga, har hittills varit grymt bra. Just det här har jag fått via en whiskyvän. Idag är det dessutom så kallad Maltmåndag och en ny månad så vi får se hur lång samplestreak jag kan skrapa ihop. Nåväl, nu till det mer väsentliga, nämligen whiskyn.

Doften på denna ljusa bourbonlagrade whisky från Wick i nordöstra Skottland bjuder på lite ek men de dominerande dofterna är vanilj, citrus och en äppelsötma. En lite jordig ton uppenbarar sig och en liten touch av blött bröd. Den annars bekanta, som finns i många OP, (havs)sältan lyser med sin frånvaro.

Smaken är som i många andra SC från Old Pulteney, en ren symfoni. Smakerna dansar quickstep i munnen och bjussar på söta äpplen, vanilj, citrus, lite citruszest och en liten sälta. En liten sur touch likt en halvsur uppstötning dyker likt en objuden gäst upp.

Eftersmaken är ganska lång med en lite kryddig (pepprig) gräston ihop med en härlig alkohol.

ABV ligger på stadiga 55,9%.

Tack till Johan S. för möjligheten att prova den här.

Kilkerran 8 y.o Cask strength

Ett sample jag letade fram ur sampleslådan här hemma. Något bör man ju prova denna International World Whisky Day till minnet av Michael Jackson.

Doften är, efter närmare en timma i glaset lätt. Här finns lite söta gula päron och kanske en touch vanilj. En lätt metallisk ton går igenom och kanske är det denna några refererar till som jod.

Smaken bjuder på lite ek ihop med en lätt metallton. Därefter kommer en liten bränd touch. Lite som den tonen jag tidigare benämnt som kol.

Eftersmaken är ganska lång men bjuder inte på något som direkt tilltalar mig. Den ligger där med sin lätt brända ton.

Är den bra då? Jovars. Jag är glad att jag provat den men har andra jag hellre skulle köpa, men också många jag inte skulle välja framför denna.

Blindskott från min gode vän Whiskynörden.

Ett blindskott som kom i lådan för någon vecka sedan. Jag provade denna och skickade sedan noter till Johan a.k.a Whiskynörden för att därefter få facit. Döm om min förvåning när jag fick veta vad det var.

Nedan följer vår konversation.

Tjena…
Blindskottet är lite unket i doften först. Sedan utvecklas lite blommighet och sötma. Jag återkommer.. 😉 Doften bjuder på gula mogna päron, lite vanilj, lite ek. Hustrun finner toffee och russin… Jag kan hålla med om russin till viss del. Lite åt smörkola tycker jag… Efter ytterligare ca tjugo minuter fann även jag lite toffee.

Smaken är ganska lätt. Abv är svår.
Inget i mun men ett gott riv i gommen…

Smaken ger följande toner: Ek. Vanilj, smörig. Halm… Viol?

Ålder ca 10-12…(tror jag). Här gör jag sedan ålderstestet Jonas Gyllenpanzar-Stjerna tipsade om och tycker det drar mitt på tungan och säger att den nog kan vara 12-15 år.

Tippar på 50-53% i ABV. Detta då den var svår som jag beskrev ovan.

Eftersmaken ganska kort, torr och här återkommer lite unkenhet.

Vi hade vissa noter som tangerade varandra och det är ju kul.

Johan skickade sedan följande info:

• ABV 59,7%
• NASare så kanske upp till tio år.
• 

Den skiljer sig en hel del från de batcher jag provat av Glendronach Cask Strength tidigare måste jag säga.

Tack Johan för att jag fick möjligheten att prova den.

Amrut Tiger Single cask #4683.

Ett sample jag köpte för en vecka sedan ungefär blir perfekt att ta helg med.

Detta är en single cask från Amrut. Den är fyra år gammal, fatet fylldes i januari 2014 och whiskyn buteljerades i februari 2018. Den är tillverkad av orökt korn och har legat på fat som tidigare innehållit PX Sherry. En av 360 flaskor och en ABV på 56,5%.

Doften är rent av magisk. Russin, röda äpplen, nougat, lite mörk choklad. En liten moccaton ihop med en smörkräm, likt en moccatårta, tycker jag mig finna också.

Smaken är en härlig käftsmäll även den. Detta ihop med en viss spritighet, vilket jag annars inte hittat i så många indiska whisky, alkoholhalten till trots.

Ja, just det ja… Smakerna var det. Liten kaffe-/moccaton ihop med russinsötma, nougat och lite mörkröda körsbär/bigarråer. När jag sedan får för mig att prova ihop med en Guldnougat så framträder moccan än mer och även en viss hasselnötssmak.

Jag kan bara lyfta på hatten och innerligt hoppas att jag får tag på en hel flaska av denna någon gång i framtiden.

Jösses vad bra detta var.

Old Pulteney SC Cask 196.

Det här är det ambassadörsfat som årets stipendiater från AoW, varav min vän Martin Ahlquist är den ena, valde ut och som släpps på Systembolaget på onsdag. Jag har fått tag på två samples varav det ena gått till en vän i Skottland så nu kör vi en onlineprovning tillsammans.

Cask 196 och en ABV på 50,2%. Destillerad 2004 och buteljerad i år.

Näsan ger vanilj, citrongräs, krydda i form av ingefära, en fruktighet och sötma i form av gröna äpplen och väldigt mogna gröna päron. Här finns även vanilj av den sort som benämns bourbon vanilj. En ton av ek ihop med lite karamell och en parfymdoft lurar i bakgrunden. Den här tilltalar mig.

Smaken ger ännu mer av dofterna och kombineras av en smak av bränd ek. Kryddorna och frukten framkommer mer när man värmer denna. Både i doft och smak. Här får vaniljen och karamellen stå tillbaka. Plötsligt slås jag av en lakritston. Denna finner även Lee (min skotska vän). Ihop med Old Pulteney-sältan blir detta en härlig kombination.

Eftersmaken är tyvärr ganska kort. Detta är något vi båda tycker.

Det blir till att beställa (minst) två av denna på onsdag. En är beställd av Lee.

Nedan är bilder på just den flaskan jag fått möjlighet att prova från. Tack till dig som, genom besöket på Stockholm Beer and Whisky i september, gav mig möjlighet till det.

Old Pulteney SC Cask 705

Efter gårdagens smärre misslyckande med en Old Pulteney kände jag att det var dags för det mest nordliga destilleriet på Skotska fastlandet att återfå hedern och respekten.

Detta är en single cask som buteljerades för Cinderella Whisky Fair 2017. Detta var cask 705 och den var 14 år vid buteljering. Destillerad 2002 och buteljerad 2016. Totalt släpptes 258 flaskor.

Jag tycker att här är en rejäl bourbonlagring och bättre än årets Old Pulteney CWF (Cinderella Whisky Fair). Denna är dock inte recenserad (ännu).

Doften är lite alkoholhaltiga med inslag av thinner till en början men sedan framträder vaniljen, citruszest, och en liten honungssötma ihop med en lite smörig ton uppenbarar sig. Efter ett tag tycker jag att en liten ton av sockerkaka dyker upp, men inte mer än de musseöron som Disney lägger till i alla sina filmer. Man måste veta att de finns där.

Smaken är en rejäl dos av Pulteney. Här kommer vaniljen, citrusen, den där lilla sältan som finns i Wick-destillerad whisky. Sedan kommer eken och en liten nötighet, nästan som lite bittermandel. (Jag vet att mandel inte räknas som en nöt).

Jag tycker nog inte att alkoholen påverkar smaken som den gjorde med doften. ABV ligger för övrigt på 55,8%.

Eftersmaken ligger och rullar på tungan i en härlig symfoni.

Jag är grymt tacksam och glad över att jag har en oöppnad flaska hemma.