Året som gick

Nu är det ett par dagar in på 2019 och jag blickar tillbaka på 2018 och vad det året gav.

Årets höjdpunkt för mig var definitivt ”En öl och whiskymässa” i Göteborg. Detta av två anledningar. Dels fick jag stå bakom disk hos Svenska Eldvatten och uppleva den sidan och dels träffade jag oerhört många whiskyvänner.

Årets provning var ju lätt ”Spot the Scot”. Att hitta en skotte bland fem olika visade sig vara svårare än många kanske tror.

Årets bästa whisky var svårare. Jag är som bekant svag för vissa destillerier såsom Old Pulteney och Amrut, men jag gillade verkligen Highland Parks Bishop William the Old och kanske är den i topp. Totalt blev det 65 recenserade whisky och säkerligen upp mot 100 provade. Här ligger jag i lä jämfört med andra men jag är ju nyare i gamet så att säga.

Med tillförsikt blickar jag in i 2019 och väntar spänt på vad detta året har att bjuda på.

Jag vet i alla fall att jag ska ner till Ven i februari för ett besök där. Jag tar med en god vän tillika bra fotograf så jag hoppas på bra bilder därifrån.

När det kommer till mässor blir det åter två dagar i Göteborg, där både biljetter och boende är bokat sedan ett tag tillbaka.

Två mindre mässor på hemmaplan här i Varberg blir det också. Jag ska även se på Växjö, Wapnö och Falkenberg. Cinderella missas tyvärr även i år men något år ska jag med på den.

Nedan en nytagen bild på den whisky jag gillade bäst 2018. Flaskan ska sparas och ges till min son (William) när han fyller 18 år.

Annonser

Bonusdram

Nu när min blogg nått >20.000 besökare måste ju detta firas. Det görs med en bonusdram från min gode vän Johan Borgemo a.k.a Whiskynörden. Den här slank med ett annat sample för ett tag sedan. Min första tanke var ngt rökigt och den tanken besannades när korken skruvades av. Whiskynörden gillar peat… 😉

Dock är inte doften så rökig som jag först trodde den skulle vara. Här finns en sötma i denna med. En liten bärighet poppar också upp.

I smaken tycker jag mig, ihop med en svag peat, känna en saltlakrits-/salmiakton. En liten lägereldston. Annars var det svårt med smakerna…

Eftersmaken är ganska lätt och även här tycker jag att lakritsen är den mest dominanta.

ABV känns låg… Men samtidigt vet jag att Nörden, precis som jag, är lite svag för cask strength och lite mer alkoholstarka whisky. Jag tippar på runt 45%. Åldermässigt tror jag det är en yngre… 4-8 år.

Det ska bli kul att få höra vad det var.

Glengoyne 12 y.o.

I helgen köpte jag några samples av en whiskyvän. Det blev en liten blandning av singelmalt från Skottland och Indien samt någon blended malt från Skottland. Detta är en av singelmalterna. En Highland-whisky där jag tidigare provat lite mer lagrade från destilleriet.

Den här har likt de andra Glengoyne jag provat en ABV på ganska moderata 43%.

Doften är ganska lätt med inslag av citruszest, lite röda äpplen. En svag ton av russin och torkad frukt letar sig fram också. Ett par swirls framkallar en liten touch av honungssötma ihop med lite mer frukt och en sockerkaka.

Smaken är lika moderat den. Inget som sticker ut och lite brända sockertoner. En ton av kanderade äpplen susar förbi men efter detta har jag svårt att finna fler.

Denna var inte något som tilltalade mig måste jag erkänna, men det är grymt bra och ändå lite roligt att prova sådana också.

Old Pulteney Clipper

Detta var en av de flaskor vi hade på vår Old Pulteney-provning i juli 2017. Då tyckte jag att den var riktigt bra. Så bra att resterande whisky som blev över slank ner utan noter. Därför kände jag mig nödgad, för ett tag sedan, att köpa på mig ett sample. Idag är det så dags att prova den på nytt.

Doften är frisk och lätt med härliga toner av vanilj, citrus, lite ek, lite jord, lite torkat gräs och lite honungssötma. Här finns även en ganska tydlig äppeldoft efter ett tag. Jag minns att jag gillade doften för 15 månader sedan och jag gör detsamma idag.

Smaken är även den frisk. Här kommer eken fram i en mycket större utsträckning än i doften. Lite unken på ett bra sätt. Här kommer fram en kombination av äpplen och päron ihop med lite vanilj likt marsansås. Tankarna för mig till en paj med nämnda marsansås. Tungan blir lite sträv och då framkommer en liten touch av anis.

Likt förra gången gillar jag den här. Då den släpptes till ett Whitbread race around the world (jag tror det var 2014, men kan ha fel) är den idag ganska svårfångad men finns ibland på auktioner och jag har sett den på diverse nätbutiker. Hur som helst tänker jag försöka få tag i en flaska till.

Loch Lomond 17 y.o organic

Det första jag tänkte på när jag fick detta sample av världens bästa Frida (Birkehede Änglarnas andel) var Kapten Haddock i Tintin. Loch Lomond var den whisky han alltid drack. Numera verkar den ha fått en liten revival med ett flertal på bland annat Systembolaget.

Detta är en ekologisk whisky och det gör ju det lite roligare att prova den så här i dessa tider när klimatet ändå får ganska stor plats i media.

Doften bjuder på en vaniljchock i första sniffen. Därefter dyker citrus, lite gräs, ek, äpplen (ej syrliga som Granny Smith, utan mer åt det fruktiga röda hållet) och en svag nötdoft upp. Frida har på samplet skrivit att den legat på first fill bourbon och bourbonlagring hade jag med största sannolikhet satt med tanke på dofterna.

Smakmässigt är den en riktig bourbonlagrad käftsmäll. Vanilj, citrus, ek. Detta ihop med lite tropiska smaker likt ananas, röda äpplen, torkat gräs likt halm och lite apelsintouch, gör att den tilltalar mig. Alkoholhalten på 54,9% märks inte av mer än att den framhäver smakerna. I min gom framhäver den framförallt ananasen. När alkoholen lagt sig så framträder ananasen på ett ganska markant sätt.

För 699:- på Systembolaget tycker jag detta är en klar ”must have” i skåpet.

Tack Frida Birkehede för samplet. Jag skickar ner något litet till dig när jag öppnar något nytt.

Highland Park SC Vintersolståndet

En SC från destilleriet som pumpar ut fler(?) Single Cask än något annat, nämligen Highland Park.

Denna är en 14-årig whisky som legat på en refill butt med casknummer 1674. ABV på 59%.

Doften är något stickig men i det stora hela ganska len med russin, lite mörk choklad, lite mjölkchoklad, något bäriga toner och lite ek.

Smaken ger en del russin och torkad frukt ihop med den där svaga HP-röken som återfinns i några andra HP. Alkoholen gör sitt och bränner en del i halsen på vägen ner.

Eftersmaken är en symfoni av HP-röken ihop med lite mörka bär.

En helt okej whisky men långt ifrån den bästa HP jag anser att man släppt, nämligen Bishop William the Old.

Tack till Peter Anjegård som ordnat med detta sample.

Laphroaig – 200 years of Laphroaig 15 y.o.

Ytterligare ett sample från en god vän. Liksom igpr blir det en Islay-whisky från Laphroaig. Denna buteljerades för Laphroaigs 200-årsjubileum 2015.

Doften är betydligt sötare än i den 18-åriga, vilken provades igår. Här finns naturligtvis peat, men även lite smör, honung och en liten fruktighet.

Smaken bjuder först på en söt fruktighet och hör finns honungen och smöret. Sedan kommer en peat som liksom smyger sig på och sedan tar över… Dock finns sötman och krigar sig kvar.

Eftersmaken är lång med svag peat, ek och lite övermogna päron.

Den här ska jag definitivt leta efter. Denna gillade jag.