Glenfarclas 15 y.o.

Ett sample från samplelådan blir första provade whiskyn år 2019.

Den fick stå och lufta medan jag nattade barnen så ca 40 minuter i glaset innan doft och smak.

Doften tycker jag är väldigt lätt och svag. Den bjuder på skal av gröna äpplen typ Granny Smith. En svag ton av ek och lite blommig, nästan lite parfymdoft, men väldigt svår. Kanske har flaskan samplet kommer från varit öppnad länge eller så har den fått stå för länge här hos mig.

Smaken är lite mer tydlig men inte mycket. Här finns lite toffee (vilket hustrun efter mycket om och men nosade sig till i doften), lite jord, ek och en liten liten ton av pomerans.

Eftersmaken ä en medellång med vissa ektoner.

Detta är tyvärr inget jag känner att jag kommer att försöka få tag i. Kul att prova dock.

Glenfarclas The Potstill Reserve

Tionde upplagan av den här sherrybomber och den släpptes till Potstill Festival 2012. ABV på 50% och även den här var en gåva från Ulf. 

Den här har luftas länge och dofterna jag känner är sherry, russin och mängder av sötma i from av kola/karamell och toffee. Doften är ganska lätt och jag tycker inte den är spritig eller medicinal över huvud taget. En riktigt behaglig och god doft.

Smaken är rent ut sagt riktigt bra. Den liknar lite av en bergochdalbane-färd. Upp med sherry. En skarp högerkurva mot russin. Därefter en 120° vänsterkurva mot toffee och kola. Brant backe ner mot ek-land. Halvvägs dit så kommer lite bränd karamell. Därefter upploppet mot slutet.

Efteråt bjuds jag på en eftersmak modell längre, som börjar med sötma och efter ett tag lite lakrits (mer mot det salta hållet). Därefter lite ek och en svag russinton. 

Just nu sprider sig ett leende över mina läppar precis som på ett barn som precis avslutat den där färden…

Glenfarclas 105 Cask Strength 

En whisky som jag köpte hem i våras efter att bland annat ha hört gott om den från Whiskynörden och som nästan direkt tog en plats i mitt hjärta.

Detta är en whisky med anor från 1968 då George S Grant bestämde sig för att buteljera en flaska vid fatstyrka till jul. Styrkan var 105° British Proof så namnet var ganska klart redan där. 

Näsan bjuds på sherry och torkad frukt. Av alkoholhalten på 60% märker man så gott som ingenting. Jag tycker även här ligger en sötma i bakgrunden men den kan lika gärna komma från sherryn.

Mun och gom bjuder in både sherry, torkad frukt och lite ek på fest och på något sätt smyger sig även Mr Alkohol in och dyker upp efter ett kort tag, rockar loss rejält och försvinner sedan och lämnar torkad frukt, lite nektarin och lite brända russin kvar på efterfesten (läs i eftersmaken).

Detta är en whisky som jag definitivt ska ha fler utav och som under lång tid ska finnas med som en huswhisky i mitt hem. Alkoholen känns men tar absolut inte överhanden vilket jag gillar skarpt.

Tummen upp för den här. 

Glenfarclas 12 år.

Dags för att skriva lite om den här jag fick hem för någon månad sedan genom en vän. 

Just den här 12-åriga tas tydligen fram av Glenfarclas för export och taxfreemarknaden (travel retail).

Doften är ganska lätt tycker jag. Jag hade hoppats på lite mer distinkta dofter och sherrydoft framförallt. Här finns en svag hint av sherry enligt mig och en svag hint av både syrlighet och frukt. Även en liten touch av ek (läs trä). Inget direkt som tilltalar mig dessvärre. (19/25)
Smaken är även den ganska lätt och frisk. Här framkommer dock mer sherry och frukt än i doften, vilket jag gillar. Dock känns den något ung så jag hade inte trott att den var 12 år om jag skulle provat blint. ABV på 43 % vilket är knappt märkbart. (20/25)

Eftersmaken är härligt lång tycker jag och även här finns den något söta sherryn och den är även lite blommig/fruktig. (22/25)

För pengen jag gav, vilket var 300 för en liter, tycker jag att den är bra. Jag hade dock hoppats på lite mer distinkta dofter och smaker som sagt var. Eftersmaken höjer den här något. Helhet (20/25)

Poäng på den här, om jag nu ska sätta detta blir 81/100.

Glenfarclas 40 år

När en nyfunnen vän för ett tag sedan fyllde 40 år firade han med att öppna denna whisky. Han gav därefter andra att få möjlighet att köpa sig ett sample eller två för att prova den här och detta nappade jag på. Ett stort tack till Roland Johansson på Tastenote.se för att han var villig att ge fler möjlighet att prova den här.

Bilden ovan är tagen från Master Of Malt.

Detta var en mörkt mahognyfärgad whisky vilket även var oljig. ABV ligger på 46%

Doften bjöd på en sherrytung doft. Här fanns också en sötma som bjöd på mörka bär som plommon och russin men även viss citrusdoft. Här fanns en kraftig touch av karamellisering och jag tyckte mig även känna en doft som påminde om godis men det kan ju vara sötman och kombinationen av frukt och bär som gjorde att jag tänkte på godis. Doften var verkligen något som tilltalade mig och jag håller den så gott som klanderfri och skulle ge den 24/25 poäng.

Smaken var även den en sherrybomb som verkligen tog munnen och gommen i beslag. Nästan som en ockupation. Efter att detta lagt sig tyckte jag mig även känna en del av den fruktiga syrlighet som fanns i doften och det var lite åt apelsinhållet. I kombination med en liten pepprighet och ekton var detta en smak som tilltalade mig. Dock inte riktigt lika mycket som doften men snudd på. 23/25 poäng.

Eftersmaken var lång med en viss smörighet och här återkom de mörka frukterna med en viss russinton. Likt doften var detta något som verkligen tilltalade mig och jag skulle även här ge 24/25 poäng.

Balansen och helheten var riktigt bra och jag vill ge den här 23/25 poäng.

Totalt hamnar denna whisky, som ju bara är något år mindre än vad jag själv har på nacken, på 94 poäng.

Ni som önskar en utförligare och mer ingående recension av den här whiskyn kan hitta Rolands noter här.