Dalmore 18

Ett tag sedan jag lade upp något men här kommer en kortare recension av en, enligt mig, riktigt bra whisky.

Doften bjuder på en lätt och frisk doft med söta inslag samt en hel del nougat och karamell. En svag hint av lätt kryddig och lite blommig. En liten liten touch av nöt och svagt kaffe bryter också igenom.

Smaken är mild och härligt nougatsöt. Nästan som flytande godis. Här finns en liten nötighet och en hint av mörk choklad och lite kaffe.

Både chokladen och kaffet kommer fram mer i eftersmaken vilken är lång och grymt behaglig.

Bilden är lånad från Whiskysite.nl där denna för övrigt är inhandlad. Finns även på systembolaget med artikelnummer 85157 och kostar 1499.

The Dalmore 15 y.o.

Så var det dags att skriva om den whiskyn som faktiskt startade mitt intresse för denna gudomliga dryck. Dalmore 15 var den första whisky jag ”förälskade” mig i. Detta var åter ett sample min fru fick av Whiskynörden för att hon gillade hans facebook-sida. 

Dalmore, med erkända, och enligt mig mycket kompetenta, master blendern Richard Paterson, tar enligt mig fram några riktigt bra whiskies. Denna måste jag ju hålla högt med tanke på vad den lett mig in på eller vad tycker jag nu efter att ha provat några fler?! Vi får se…

Den här vinner klart på att luftas och min hade stått i ca en timma när jag provade den. 

Doften ger en sötma av kola/karamell och en del russin. Här finns även en viss sherryton tycker jag. I bakgrunden ligger även en syrlighet och något som påminner mig lite om mörka bär. 

Munkänslan bjuder på en behaglig lite lätt spritig smak och sedan sprider sig smakerna i munnen. Här finns lite bränd karamell och en lätt nötig touch. Även russinen och liten söt sälta (ni fattar väl att här blandas en del). Den påminner lite om en härlig julig buffé med bara godsaker.

Eftersmaken är tyvärr något kort men även här finns lite sötma av kola och russin samt en strävhet som likt en irriterande fluga kommer tillbaka efter någon halvminut.

Jag förstår att jag föll för den här rejält i april 2014 och likt en första förälskelse håller den på något sätt i sig, även om man träffar någon ny. Man glömmer den liksom inte. Detta är med andra ord vad jag känner inför denna då detta verkligen var min ”första kärlek”. 

The Dalmore Vintage 2004

Då var det dags för en Dalmore. Den enda Dalmore jag hittills provat är deras 15-åriga och det var den första whisky jag fullkomligt blivit kär i (i den mån man kan falla för en whisky).
Detta är en tioårig whisky på 46% som (dessvärre) blivit färgad med karamellfärg för att få sin lite mörkare, nästan kastanjeliknande färg.
Den är något oljig.

image

Doften bjuder på en härlig karamelldoft med små inslag av päron och en lätt medicinal touch. Jag gillar den verkligen och ger den 22/25 poäng.

Munkänslan bjuder på en medelfyllig och något sträv känsla och smakerna som sedan framträder är någon form av kaka med torkade aprikoser samt med kryddiga inslag. Sedan kommer en härlig smak av kanel smekande över gommen.
23/25 poäng.

Eftersmaken är ganska lång med en viss beska men även söta fruktinslag.  Kan det vara päronen som låg och lurade i doften tro? Efter ytterligare en sipp och någon minut senare tycker jag mig att det påminner om skal från syrliga äpplen.
22/25 poäng.

Balansen i denna tycker jag är riktigt bra. Här finns en del att suga på men kanske även det även en del att önska. Därför når  den inte riktigt ända fram.
22/25 poäng. 

Totalt en bra whisky med 89 poäng och för den pengen (429 kronor med artikelnummer 501 på Systembolaget) tycker jag den är värd att ta med sig hem.