Mackmyra-duell

Nu är det ett tag sedan jag provade en Mackmyra så det kändes som ett bra läge idag.

Detta är två säsongswhisky från Mackmyra. Gruvguld och Vinterglöd. Båda från år 2018. Likt alla säsongare från MM har dessa båda en ABV på 46,1%.

Flaskorna öppnades igår då jag samplade upp en del.

Gruvguld

Doften på denna anser jag ganska lätt med en mängd frukt och sötma. Frukt med äpplen och päron som mest dominerande dofter. Sötma i form av sirap och efter mer än en halvtimma i glaset så framträder även en hel del karamell/kola likt Werther’s original. Även lite halm poppar upp.

Smaken är ganska tam. Även här finner jag lite halm, sirapens sötma och lite frukt. Mackmyras patenterade brödighet eller alkohol/jäst finner jag i denna med.

Vinterglöd

Den här är MMs senaste säsongswhisky med en slutlagring på glöggfat, vilket i alla fall jag märker av i doften. Detta doftar jul, med torkad frukt, lite juliga kryddor (läs nejlika och kanel) och en svag alkoholton.

Smaken är påtaglig av glöggen. Tänk er en glögg med rejäl alkoholton. Här tycker jag att Mackmyra lyckats med att få bort brödigheten/alkoholen vilket jag anser positivt.

På sin väg ner värmer denna hela kroppen, precis som en mugg glögg en kall vinterdag.

Duellen vinns med hästlängder av Mackmyra Vinterglöd. Detta var en riktigt bra säsongswhisky av Svenska Mackmyra. Då det var ett tag sedan jag provade den jag tidigare hållit högst, nämligen Iskristall, är det svårt att jämföra dem men jag kommer lätt att njuta av Vinterglöd i höst/vinter.

Annonser

Mackmyra Moment Skog

En intensiv period på jobbet har gjort att det inte funnits tid att prova nytt och skriva om det men nu har jag gått på semester.

Den första whiskyn som provas under denna period blir en svensk, lite för att fira Sveriges avancemang till åttondelsfinal i VM, nämligen Mackmyra Moment Skog.

Doften innehåller lite ek, viss sötma likt honung, en bärighet jag vill likna vid mörka röda och blåsvarta bär och en svag pepprighet.

Smaken är ganska aggressiv till en början av just ek, mörka bär, lite gräs och sötma. Plötsligt tar en peat över. Lite som blött bränt trä doftar smakar nu hela min gom. Därefter kommer så åter lite mörka bär (mogna hallon denna gång) och sedan är det blöta träet tillbaka igen.

En spännande whisky anser jag denna vara. Spritigheten/brödigheten jag annars finner i Mackmyras whisky gör sig inte påmind här. Alkoholhalten på 52,4% göms bra bland alla smaker.

Mackmyra har verkligen utvecklats till något bra. Jag har alltid hållt Box, förlåt… High Coast Distillery, högst av de svenska destillerierna men de senaste Mackmyrorna har varit bra.

Mackmyra Skördetid

Den senaste av Mackmyras säsongswhisky som slutlagrats på Amarone-fat från Masi.

Doften, vilken är lätt och fräsch, bjuder på lite vitvinstouch, vilket säkerligen kommer av Amarone-faten, ihop med lite frukt och bär (läs päron/äpplen och vindruvor) och lite järn-/mineraldoft. Lite halvunken doft med, men inget dåligt i det.

Smaken är till en början lätt och fruktig men sedan smyger sig en kryddighet på ihop med lite av mineralerna från doften.

Eftersmaken är ganska lång med både vanilj, kryddor och lite ekighet.

Den här står redan i mitt skåp så det är inget jag kommer att jaga fatt i fler av, men en klart trevlig bekantskap från Mackmyra ändå.

ABV på klassiska Mackmyra-procenten 46,1%.

Den Blomstertid nu kommer…

Idag var det skolavslutning i Varbergs kommun där jag jobbar och naturligtvis sjöngs den gamla traditionsenliga psalmen ”Den blomstertid nu kommer”. Vad passar då bättre än att testa just Blomstertid från svenska Mackmyra?
Ett sample jag köpte på mig för ett tag sedan för just detta tillfälle.
ABV ligger på 46,1% vilket verkar vara standard på de säsongswhisky från Mackmyra vilka jag provat.

Jag tycker doften bjuder på frukt och lite citrus, blommor och mörk(röd)a bär. En tanke är om det är hallon jag känner men jag tror efter ett par swirls (snurrar) och lite mer tid i glaset att det skulle kunna vara någon form av körsbär eller bigarråer.
Den är ganska behaglig trots att den ibland känns något medicinal, men inget som sticker ut eller direkt tilltalar mig heller.
19/25 poäng.

Smaken däremot bjuder på mycket mer som tilltalar mig idag. Här finns toner av russin, frukter och bär, ek, lite vanilj och en sötma som påminner om kola. Lite åt lakritshållet känner jag med men efter att en vän (Bennie på TasteNote.se) skickat sina noter på ett av de blindprov jag hade med till honom senast och beskrev att den han provade idag hade anis i sig kan jag nästan sätta min högra hand på att det är det även i den här. Ibland när man får något uppenbarat för sig hittar man det.
Smaken var betydligt bättre och jag skulle ge den 22/25 poäng.

Eftersmaken bjuder på lite ek och är lite torr. 19/25 poäng.

Balansen är ganska okej även om jag hade hoppats att jag skulle känt mer i doften av allt det jag fann i smaken.
20/25 poäng.

Totalt 80/100 poäng till denna Mackmyra. Poängen höjs klart av smaken, men det framkom väl tydligt ovan antar jag.

Mackmyra Brukswhisky

Så vad det dags för mig att prova denna Mackmyra vilken fick hela 95,5 poäng i Jim Murray’s Whisky Bible 2015.

Ljus färg och relativt oljig.

Doften, vilken är medicinal, bjuder mig på sötma i form av smörkola och även citrus och lite päron. Här finns även något i bakgrunden och jag tycker mig känna någon form av banan. Doften är inget som direkt tilltalar mig, men heller inget som jag skulle ta avstånd ifrån.
19/25 poäng.

Munkänslan är lite spritig men ändå ganska frisk.
Smaken bjuder mig på peppriga päron. En något mystisk smak tycker jag. 18/25 poäng.

Eftersmaken är ganska kort med även här peppriga inslag. 18/25 poäng.

Balansen skulle jag ge 18/25 poäng.
Totalt 73 poäng så någon höjdare tycker jag definitivt inte det är.

Som en övergripande sammanfattning skulle jag säga att detta INTE är en whisky som tilltalar mig och Mr Murray sjunker allt längre ner på skalan som ”whiskykännare” efter ha gett den här såpass höga poäng, men smaken är ju som baken som bekant.

Mackmyra Special:08 Handplockat

 

 

Detta är den första i Mackmyras serie Special som jag provat. Tack till Robin Svensson, robinsv86 på Instagram för provet.

Den finns på systembolaget med artikelnummer 85554 och kostar 1200:-. Alkoholhalten ligger på 46%.

Doften är fruktig likt övermogna päron, blommig och söt. Sötman kan nästan delas upp i tre sorters sötma, nämligen honung, kola likt Werther’s kolor och ett sött vin. Jag antar att den sistnämnda kan komma från slutlagringsfaten vilket varit Sauternes-fat. Doften var verkligen något jag gillade. 22/25 poäng.

I munnen var denna väldigt len och mild. Smakerna bjöd på lite torkad frukt, lite ek och nöt samt lite gräs och kola. Här hade jag dock väntat mig lite mer av den här. 20/25 poäng.

Eftersmaken var dock något bättre än smaken tyckte jag. Den var relativt lång för att vara en såpass fruktig whisky. Något torr men med en sötma, återigen likt kola och Werther’s samt lite russin. 22/25 poäng.

Helheten skulle jag betygsätta med 21/25. Tyvärr drar smaken ner detta något. Totalt blir det 85 poäng så jag tycker ändå att Mackmyra lyckats ganska bra med den här.

Bilden är tagen från Mackmyra.se

Blindprov under helgen 160402-160403.

I veckan som gick fick jag fyra stycken samples från min vän Johan Blom, @djbloomingdale på Instagram, vilka jag avnjöt i helgen.

Proverna var märkta 1-4 men efter instruktioner om att de inte var numrerade i någon bra ordning om jag ville prova dem allihop fick jag (provnings)ordningen 2-4-3-1. Med detta klart för mig bestämde jag mig för att ta 2 och 4 under lördagen och 3 och 1 under söndagen. Här kommer nu mina noter i nummerordning. Detta då jag, efter att ha redovisat mina noter till Johan, fick ett foto av de fyra och då är det 1 till 4 från vänster till höger.

Nummer 1.

En blekgul och något oljig whisky med ett något stickig doft. Det första doften bjöd på var en åt lim-/klisterhållet. Efter att ha kommit bortom den doften fann jag även lite citrus och även någon sötma jag tyckte var svårdefinierad. Här fanns även en rökighet. 21/25 poäng.

Munkänslan var balanserad och jag kände en viss medicinal beläggning över tungan. Kan det vara något starkare whisky det här tro? Detta var inte bara då Johan ville att den skulle provas sist utan även med tanke på alkoholen. Smaken bjöd på lite rök, lite nöt, lite tobak(?) samt en något svårdefinierad sötma. Kanske kunde det vara åt sirapshållet. Hur som helst gillade jag den och ger 24/25 poäng.

Eftersmaken var lång med lite rök, torkad frukt och efter ett tag även lite lakrits. Här fanns även en rivighet i halsen vilket gjorde att jag tippade att detta eventuellt kunde vara en CS (Cask Strength) med ABV på runt 57%. 23/25 poäng.

Balansen/helheten bar även här att detta är en bra whisky enligt mig. Jag är något svag för dessa lite rökigare sorterna och ger 23/25 poäng.

Totalt skulle det bli 91/100 för den här. Jag visste inte vad jag skulle placera den riktigt förutom att jag gissade på en Islay. Kanske någon Kilchoman eller Bruichladdich. I tillägg ska jag säga att det gissades på någon av dessa då jag ännu inte provat vare sig Kilchoman eller någon annan än Octomore från Bruichladdich och Octomore var det inte.

Nummer 2.

En ljusgul whisky som var något oljig. Doften var lätt och frisk med en härlig fruktig ton med mogna päron. Här fanns även en viss blommig touch. Här fanns även en citrusdoft som blommade ut efter ett tag. Efter några snurr på glaset kom även en vaniljton. Jag gillade verkligen doften och tyckte den var behaglig som få. Mina första tankar tog mig till Speyside. Efter någon sipp och således med mindre whisky i glaset tyckte jag mig känna en påtaglig godisdoft. Kanske lite åt gelehallon-hållet. 24/25 poäng.

Munkänslan var len och mil och smakerna jag kände var en frisk sötma med nästan övermogna päron och lite citrus. Här fanns också en viss bränd touck av socker/karamell och kokos(!) vilket påminde, i alla fall mig, om en kaka vid namn ryttarkaka. Här tyckte jag att de berömda fruktiga Speysidetonerna var lika påtaglga som i doften och jag blev ännu mer övertygad om att detta var just en sådan whisky. 21/25 poäng.

Eftersmaken var relativt lång med inslag av lite russin och aprikos. Även här fanns touchen av ryttarkakan och en lite beskhet. Efter att ha känt efter gissade jag ABV till 46%.22/25 poäng.

Helhetsintrycket var att detta är en bra whisky. Jag gillade de fruktiga tonerna och den lite längre eftersmaken än den jag är van vid att Speyside-whisky har så även här blev det 22/25 poäng. Totalt 89/100.

Nummer 3.

En ljusgul och något oljig whisky med en något stickig men härligt rökig doft, med inslag av vad jag skulle vilja kalla torv samt lite vanilj. Jag tyckte även det fanns en viss sötma i.  23/25 poäng.

I munnen var den fyllig och något sträv tyckte jag. Smaken bjöd åter på rök och lite åt charkuteri-hållet och torv. Här fanns även en viss sälta och kanske en hint av sötma men vad kunde jag inte hitta/bestämma. 22/25 poäng.

Eftersmaken var lång och rökig. Något rivig i halsen vilket gjorde att jag tippade på en ABV på 46-48%. I de sista tonerna av eftersmaken tyckte jag mig kunna urskilja en viss chokladsmak. 23/25 poäng.

Helheten/balansen tycker jag åter var en bra whisky. Jag tycker det var en ok balans mellan rök och andra både smaker och dofter så jag gav den 22/25 poäng. Detta gjord eatt denna whisky hamnade på 90/100 poäng.

Med tanke på röken i den gissade jag på att det kunde vara en Ardbeg, men jag var som sagt inte säker.

Nummer 4.

Detta var en ganska mörk, nästan mahognyfärgad whisky som jag inte tyckte var oljig. Den något stickiga doften bjöd mig framförallt på sherry. Här fanns även en ton av lite smör, kola och eventuellt också lite nöt. 22/25 poäng.

I munnen var den fyllig och bjöd till en början på lite sälta och kanske lite brända mandlar. Kanderade äpplen fanns här också och lite mörk sirap. Lite åt vad jag kallar sherry-hållet. Då har jag dock inte hunnit med att prova så många sherry-bomber än, om än någon. 23/25 poäng.

Eftersmaken var något torr och relativt lång, eller medellång om jag nu ska sätta en viss ton på det. Den bjöd också på lite åt bränt socker och lite äpplen. Lite som när man steker äpplen i smör och sedan karamelliserar detta. Här fanns också en plommon-touch efter ett tag. 22/25 poäng.

Balansen i denna var, liksom i de övriga bra och jag skulle ge 22/25 poäng. Totalt 89/100.

Här gissade jag på någon Japansk whisky med en ABV på 43% men jag sköt mest från höften.

Nedan finner ni sedan facit på vad jag egentligen provade. Jag kan säga att jag blev förvånad över att inte ha satt ett enda distrikt eller land rätt men det är väl tjusningen med blindprovningar. Just att man inte vet något och därför inte har några förutfattade meningar om vad man har i glaset.

Ettan var alltså en irländsk Connemara Turf Mor vilket är en smallbatch med cask strength. Tvåan en Mackmyra Aegirs Bior, vilket är framtagen för den norska marknaden och endast 100 flaskor kommit till Sverige. Trean en anCnoc Cutter, vilket jag när jag provade den på ”En öl- & whiskymässa” 2015 inte alls uppfattade som lika rökig, men då var det nog nummer 20 den dagen.Fyran var en Auchentoshan Solera, vilket är en travel retail från detta destilleri.

Om ni önskar kan ni googla efter dessa för att se om jag hade några rätt på doft/smak och alkoholhalt. Kom dock ihåg att vi alla hittar olika dofter och smaker.