Bruichladdich 1990/25

Detta är en whisky som många s.k. kännare verkar gilla. När jag först öppnade min flaska blev jag lite besviken men ju längre det gått sedan den öppnades och ju längre jag luftar den, desto bättre tycker jag den är.

Doften vittnar om ganska lätta sherrytoner och lite vinösa toner. Här finns lite bränd kola och en ton av mörka bär. En mycket behaglig doft. Här finns även ngt jag skulle likna vid färska champinjoner (fråga inte var den kom ifrån).

Smaken då? Är den också behaglig eller bra? Den är riktigt bra vill jag säga. En liten sötma och en svag kolasmak bjuder upp till dans i gommen. Lägg till lite kaffetoner och en behaglig alkoholtouch som värmer och ni har en grymt bra whisky enligt mig.

Den fanns för ett tag sedan på Viking Line för runt 3000 kr och enligt något osäkra Whiskybase ligger ett snitt i dagsläget på 4000. Det hade jag inte betalt för den kan jag meddela.

De sista cl i denna ska jag avnjuta med en kollega nu i julledigheten.

Port Charlotte An Turas Mor

Ett av ganska få samples här hemma som är av rökig karriär. Jag har ett tag kommit ifrån denna kategori.

Doften är ganska len och mjuk. Här finns en viss peat men också en hel del annat, såsom en lite blommig ton. Lite vanilj, citrus och lite söta gula päron visar sig med. Efter ett tag tycker jag mig även finna en lim-ton.

Smaken är ganska lam om jag får säga så. Ingen distinkt smak överlag men en hel del svaga toner. Här finns lite ek, gräs, peaten förstås och så lite av vanilj och citrus. Lite som om man får en rejäl inandning av en fuktskadad källare slår till.

Njae, detta var inget att hänga i julgranen tycker jag. Jag är dock glad att man har möjlighet till samples. Hade jag köpt en hel flaska av den här hade jag varit besviken.

Bruichladdich Laddie Classic edition_01

Igår provades det Bruichladdich The Laddie Eight och idag är det dags för Bruichladdich Laddie Classic edition_01. Den här buteljerades 2010-11-23.

Doften skiljer sig lite från den igår, eller lite och lite, allt är ju relativt och beror på vad man känner. Jag finner i alla fall vanilj, citrus, lite ek, en bärighet som lite åt smultronhållet. Här finns även lite gräs och då inget torkat eller nyklippt utan ”bara” gräs.

Smaken bjuder även den på ek eller trä och det påminner lite om blött trä. En liten bränd touch av densamma uppenbarar sig. Läder! Den dyker upp och knickar mig likt Mike Tyson skulle gjort. Oj… Här finner jag även en svag ton av vaniljen som var mer påtaglig i doften. Någon citrus känner jag då inte i alla fall.

Eftersmaken ligger kvar på tunga och i mun på ett mycket trevligt sätt. Denna bjuder på blött läder och lite ekighet.

ABV på 46% och jag anser ju att smärtgränsen på många whisky ligger där. Här ska den definitivt INTE ligga lägre.

Jag kommer definitivt att införskaffa fler Laddie Classic efter detta.

Bruichladdich The Laddie Eight

Idag provade jag en av de två Bruichladdich jag har hemma. Denna är en åttaårig non-peated whisky. Jag fick upp ögonen för Bruichladdich The Classic Laddie då jag på En öl- & Whiskymässa i Göteborg och närvarade vid Nigabs och Bruichladdichs världsrekord i världens största whiskyprovning där jag tyckte just Classic Laddie slog både Port Charlotte och Octomore. Den här köptes av en kollegas vänner för ett tag sedan och ”dödades” i och med i kväll…

Hur som helst. Denna bjuder på vanilj, smör, lite blommighet, lite ek och kryddighet likt anis i doften. Lite geléhallon uppenbarar sig men jag blir tveksam till om det verkligen är det.

I smaken finner jag en lätt vaniljton men den dominerande är klart ek. Här bjuds jag även på en lätthet och anisen gör sig påmind i och med att jag känner en svag lakritston. En något alkoholstickande ton då denna har en ABV på 50%. Därefter kommer en citruston och här drar jag lite på smilbanden. Den här gillar jag.

Eftersmaken är ganska lång med ek, lite vanilj, ek och en kryddighet.

I morgon privas the Classic Laddie edition_01.

Bruichladdich Black Art 03.1

Efter ett par dagars snörvlande vilket tyvärr ställde till det lite i onsdags då jag var på Ven för en release av deras kommande whisky Alkaid kände jag att det var dags att försöka få bukt med den eventuella förkylningen. Detta också för att kunna ge en sådan bra recension som möjligt av Alkaid då jag fick med ett prov hem.

Vad passar då bättre än en 03.1 idag den första mars?!

Doften är len och jag tycker den bjuder på sherrytoner, röda mörka bär, en svag russindoft och en viss sötma. Läder och kanske lite gummi tränger igenom ihop med en svag alkoholdoft. ABV ligger på 48,7% hos denna 22-åring.

Smaken då? Jo, efter att ha småsmuttat lite på en 21-årig Old Pulteney, så att inte smaklökarna är helt borta, tycker jag att här finns salmiak, russin, lite lätt tobak, en hel del bränd ek och väldigt mogna bigarråer. Jag tycker också där finns tanniner och läder. Något sträv i gommen men riktigt god.

Eftersmaken är något torr och bjuder på en mindre symfoni av läder, körsbär/bigarråer och en lite bränd smak.

Toppen! Tyvärr är priset på denna lite hög för mig i dagsläget men ett stort tack till Mathias Nilsson som gav många, däribland mig, chansen att prova den här.

Bruichladdich 12 y.o SC

Ett sample från 2016-11 och vår whiskyklubb NWSC. Detta var det tredje i ordningen.

Ingen OB utan en IB i form av The Old Malt. ABV på 50% och det var Robin Svensson som samplade denna. Tyvärr har det vi kallade ”Månadens sample” runnit ut i sanden men jag hoppas man kommer igång med dem igen.

Färgen var oerhört ljus.

Doften bjuder på ek, lite av bourbonlagring som citron och vanilj. Därefter torv, havssälta och så ett uns rök. Därefter slår en alkoholton mot mig ihop med lite äpplen.

Smaken ger en tydlig ton av Islay även här. Här finns torven, lite sälta, en liten ton av vanilj och ett litet alkoholsting. Peaten (torven) drar sig bakåt i munnen och liksom etsar sig fast i gomseglet.

Den ganska långa eftersmaken bjuder på lite peat och ek.

När man hittar ett sample som detta, vilket stått i mer än två år, betyder det sentimentala mer än själva samplet. Jag saknar som sagt var Månadens sample från NWSC mer än vad jag tyckte om detta tror jag. Dock ett helt ok smakprov, men inte så mycket mer.

Bruichladdich 2005 Eldvatten

Ett sample som stått ganska länge i skåpet. Den här är lagrad på ”Fresh ex-oloroso sherry cask #452”. Flasknumret var 149/264 och ABV 59,2%.

Doften tyder på sherrylagrat med ek och framförallt russin. Här finns en sötma som tilltalar mig. Samtidigt lite doft av lakritsrot som när någon tagit och tuggat lite på en.

Smaken är framförallt ek men med en sötma av russin men framförallt pöommon och en liten bränd smak. Därefter kommer just lakritsroten som fanns i doften. Jösses vad den framträder.

I den något längre eftersmaken är det dominans av bränt trä och lakrits.

Grymt bra val av Peter och Tommy på Svenska Eldvatten.

Tack till Mathias Nilsson för att han lät flera av oss prova den här.

Bruichladdich

En från julkalendern från 2017 som nu ska recenseras på bloggen.

Denna är 13 år, destillerad 020715 och buteljerad 160604. Refill Sherry Hogshead Single cask #461. En av 252 flaskor. ABV 58%.

Doften avslöjar en orökig Bruichladdich med sherryfatets toner i form av russin, karamell, lite honungssötma och en liten kort ekighet.

Smaken är en härlig blandning av flytande karamelltoner med honung och en skön sherry. Ingen sherrybomb likt många andra men grymt bra. Alkoholen gör sig påmind men drar sig sedan tillbaka för att ge en liten skjuts åt de andra smakerna. Här agerar alkoholen precis som den ska tycker jag, som en smakförstärkare.

Jag är grymt tacksam över att jag fick möjlighet att prova den här. En riktigt trevlig och bra whisky.

Port Charlotte duel

Some samples I received some months ago. Both have an ABV of 50%. I decided to try these two together and see what I thought of them. 

Scottish Barley

Nose: Very light and fresh with some citrus and grass. There is also a sweetness, some sort of wood and just a hint of peat. 

Taste: A sweet peat shows itself but disappears and lets a fruity touch take over. A hint of pears and a bit of wet wood. 

Finish: A bit short but then it re-appears with a sort of wet wood and peat. Just like one inhales the smoke when stoking wet wood. 

I like this as a whisky during the late summer nights or in the early autumn. 

Islay Barley 

Nose: Still light and fresh but I found more vanilla, grass and apples in this one than the previous one. The peat is even more discreet in this than in the Scottish barley.   I do hope the person who sampled these two did not mix them up. 

Taste: An under lying peat takes over after about ten seconds but prior to that I could detect some oak, grass, citrus and some sort of sweetness. After the peat has taken over the tobacco comes in and erases every other taste. 

Finish: Midrange with some sort of weird sweet tobacco taste. Not really my cup of tea this one. 

I would definitely go with the Scottish barley seven days of the week. 

Octomore 7.2

En härligt rökig whisky jag fick chansen att prova tack vare en kontakt via Instagram. Priset för den här rackaren ligger på ca 1200 kronor för 70 cl och då i Puttgarden. Jag fick ett sample på 3 cl hemskickat i veckan så det kändes som en bra whisky att prova denna #whiskyonsdag.

Denna Octomore från Bruichladdich är framtagen för Travel retail, d.v.s. taxfree-marknaden och har en alkoholhalt på hela 58,5 % och en rökighet på hela 208 ppm. En riktig rökbomb med andra ord.

Utseendet visar på en guldfärgad whisky (jag jämförde med min förlovningsring) som dessutom är klar och lätt oljig.

Doften bjuder verkligen på rök till en början. Rökt torv, rökt medwurst och rökt bacon. Efter cirka 15 minuter i glaset tycker jag mig finna en viss sötma i bakgrunden. Här finns även en viss havssälta och en medicinal touch. Poäng 24/25.

När jag smakar whiskyn får jag en kraftigt spritig munkänsla som sedan följs av rök och lite jordighet. Röken blommar sedan ut i vad jag skulle jämföra med kraftigt rökt kött. Här kan det vara medwursten som går igenom men jag tycker inte den känns så tydligt som att jag kan sätta fingret på att det är just det det är.Här finns även något annat och jag undrar om det kan vara en svag lakritston eller om det beror på den salmiak-godis jag åt innan jag hällde upp whiskyn. 22/25 poäng.

Eftersmaken/avslutet är lååång och bjuder på en härlig röksmak. Den riktigt bombarderar gommen. Då jag inte röker kan det vara svårt att sätta tobakssmak som ibland infinner sig men jag tror det skulle kunna vara det jag känner. Det smakar nämligen precis som när man går förbi en rökare och råkar få en puff cigarettrök i munnen. Detta till trots gillar jag eftersmaken och skulle ge den 24/25 poäng.

Balansen mellan dessa element tycker jag ärt formidabel och jag ger 24/25 poäng.

Totalpoängen skulle således bli 94 poäng vilket gör att jag rankar den som en whisky i världsklass. Jag bugar och bockar och tackar Robin Svensson för provet.