Glenfarclas 15 y.o.

Ett sample från samplelådan blir första provade whiskyn år 2019.

Den fick stå och lufta medan jag nattade barnen så ca 40 minuter i glaset innan doft och smak.

Doften tycker jag är väldigt lätt och svag. Den bjuder på skal av gröna äpplen typ Granny Smith. En svag ton av ek och lite blommig, nästan lite parfymdoft, men väldigt svår. Kanske har flaskan samplet kommer från varit öppnad länge eller så har den fått stå för länge här hos mig.

Smaken är lite mer tydlig men inte mycket. Här finns lite toffee (vilket hustrun efter mycket om och men nosade sig till i doften), lite jord, ek och en liten liten ton av pomerans.

Eftersmaken ä en medellång med vissa ektoner.

Detta är tyvärr inget jag känner att jag kommer att försöka få tag i. Kul att prova dock.

Annonser

Året som gick

Nu är det ett par dagar in på 2019 och jag blickar tillbaka på 2018 och vad det året gav.

Årets höjdpunkt för mig var definitivt ”En öl och whiskymässa” i Göteborg. Detta av två anledningar. Dels fick jag stå bakom disk hos Svenska Eldvatten och uppleva den sidan och dels träffade jag oerhört många whiskyvänner.

Årets provning var ju lätt ”Spot the Scot”. Att hitta en skotte bland fem olika visade sig vara svårare än många kanske tror.

Årets bästa whisky var svårare. Jag är som bekant svag för vissa destillerier såsom Old Pulteney och Amrut, men jag gillade verkligen Highland Parks Bishop William the Old och kanske är den i topp. Totalt blev det 65 recenserade whisky och säkerligen upp mot 100 provade. Här ligger jag i lä jämfört med andra men jag är ju nyare i gamet så att säga.

Med tillförsikt blickar jag in i 2019 och väntar spänt på vad detta året har att bjuda på.

Jag vet i alla fall att jag ska ner till Ven i februari för ett besök där. Jag tar med en god vän tillika bra fotograf så jag hoppas på bra bilder därifrån.

När det kommer till mässor blir det åter två dagar i Göteborg, där både biljetter och boende är bokat sedan ett tag tillbaka.

Två mindre mässor på hemmaplan här i Varberg blir det också. Jag ska även se på Växjö, Wapnö och Falkenberg. Cinderella missas tyvärr även i år men något år ska jag med på den.

Nedan en nytagen bild på den whisky jag gillade bäst 2018. Flaskan ska sparas och ges till min son (William) när han fyller 18 år.

Amrut Single cask PX Sherry #2703

En SC jag ropade hem på auktion på SWA för ett tag sedan. Gillar ju Amrut och sherrylagrat så vad skulle kunna gå fel?

Den här destillerades 2009 och buteljerades exklusivt för Europa och gav 345 flaskor.

Doften bjuder mig på lite kola, russin, lite mörka bär. Vid lite djupare och mer noggranna ”sniffningar” tycker jag mig känna lite mörkare trä likt mahogny och så alkoholen som sticker till lite. Alkoholhalten, som i denna, ligger på 56,5%.

Smaken är en ljuv disposition av både alkohol och en mängd smaker. Här kommer russin, lite nougat, en liten bränd ton av trä, mörka bär likt övermogna björnbär.

Eftersmaken är lång med lite brända toner.

Tack till Amrut Malt för att de gör mestadels bra grejer.

Amrut Bourbon The Chronicles.

En månad sedan förra inlägget så det känns som det är dags igen. Denna gång är det ett av tre favoritdestilleriers whisky som ska provas.

Detta är en single cask som buteljerades för La Maison du Whisky (LMDW) och gav 180 flaskor. Som kund fick man köpa endast en och jag var en av de lyckliga som fick tag i en. Denna har legat på ett ex bourbonfat. Casknummer är 660 och den har en ABV på hela 60%. Priset låg på €129 exklusive frakt.

Näsan ger ek, lite torkat gräs (halm) och en ton av vanilj. Bourbonlagringen kan kännas då det även dyker upp lite citrus och lite äpplen. Här finner jag även lite sötma och kanske även ljus mjölkchoklad. Allt sammanbakas i en frisk och härlig symfoni.

Om nu doften var fantastisk så undrar man ju lite över smaken, men även den är i det närmaste gudabenådad. Här kommer en lite bränd ton fram. Den framhäver eken och grästonerna. Åter dyker äpplen upp medan jag tycker vaniljen tar ett steg tillbaka jämfört med i doften. Lite mandelmassa poppar upp efter att alkoholen dundrat in och tagit över ett tag.

Eftersmaken är lång med ekig ton. Längden beror nog till stor del på alkoholhalten.

Denna var grymt bra enligt mig och Amrut levererar återigen.

Hvenus från Spirit of Hven och Backafallsbyn

En ryewhisky från svenska Spirit of Hven som släpps på Systembolaget den 7/12 och som hittade hem till mig igår. ABV på 45,6%. Priset landar på fantastiska 395:- för 500 ml. Jag läste att Ingvar Rönde skrev att 8000 flaskor är beställda av Systembolaget i en första omgång.

Doften är lätt med väldigt söta toner. Här finns röda äpplen, lite röda vingummin, en svag vaniljton, lite örtighet och vad jag skulle vilja likna vid en mycket liten läderton. Doften tilltalar mig verkligen.

Smaken är även den lätt med en liten torr ton av kanel och lite julighet (beska apelsinskal, lite nejlika(?) och lite ingefära). En svag pepprighet. Då detta är endast min andra ryewhisky vågar jag knappt säga att all rye har en speciell sötma men båda har haft den, vilken även varit lite svår att definiera. Den här har också en ton av lite tropiska frukter och kanske det är rye-typiskt?!

Eftersmaken är medellång och jag hade gärna sett att den varat längre.

Oavsett har jag gillat båda de ryewhisky jag provat. Den här kan jag verkligen rekommendera för alla er som vill ha något riktigt gott till jul, men naturligtvis även annars.

Stort tack till Camilla Eriksson vid Backafallsbyn för att jag fick möjlighet att prova den och tack till Henric och Anja Molin för deras vilja att göra svensk whisky och annan (bra) sprit.

Amrut Rye

Idag, onsdag 7/11, firas Diwali runt om av bl.a Hinduer och vad passar bättre än en indisk whisky då?

Den här finner man för 1682:- på vårt monopol. Jag har sett den för någon hundralapp billigare på någon websida men med frakten kommer den att landa på i stort sett samma peng.

I ett samtal tidigare i veckan med Dennis Steckel, mannen som startat en grupp kallad Amrut Fever, och i mina ögon den klarast lysande stjärnan när det kommer till just Amrut, fick jag veta att detta är en riktig tudelare. Antingen gillar man den eller så gör man det inte. Då ska vi se vilken del jag tillhör.

Doft: Lätt och söt. Jag tycker den är oerhört angenäm med halm, geléhallon, smörkola och honungssötma. Här finns även en del frukt som mogna gula päron.

Smak: Här finns en härlig sötma som jag inte riktigt kan placera, men misstänker att det är en typisk Rye-smak. Här finns lite tropiska frukter så som mango och lite ananas. Båda lätt övermogna skulle jag vilja påstå. Lite bränt torkat gräs poppar upp.

För att citera en gammal Eurythmics-låt; Sweet dreams are made of this.

Jag tillhör kategorin som gillar denna. Well done Surrinder Kumar at Amrut Distillery. ABV på 50%.

Mackmyra-duell

Nu är det ett tag sedan jag provade en Mackmyra så det kändes som ett bra läge idag.

Detta är två säsongswhisky från Mackmyra. Gruvguld och Vinterglöd. Båda från år 2018. Likt alla säsongare från MM har dessa båda en ABV på 46,1%.

Flaskorna öppnades igår då jag samplade upp en del.

Gruvguld

Doften på denna anser jag ganska lätt med en mängd frukt och sötma. Frukt med äpplen och päron som mest dominerande dofter. Sötma i form av sirap och efter mer än en halvtimma i glaset så framträder även en hel del karamell/kola likt Werther’s original. Även lite halm poppar upp.

Smaken är ganska tam. Även här finner jag lite halm, sirapens sötma och lite frukt. Mackmyras patenterade brödighet eller alkohol/jäst finner jag i denna med.

Vinterglöd

Den här är MMs senaste säsongswhisky med en slutlagring på glöggfat, vilket i alla fall jag märker av i doften. Detta doftar jul, med torkad frukt, lite juliga kryddor (läs nejlika och kanel) och en svag alkoholton.

Smaken är påtaglig av glöggen. Tänk er en glögg med rejäl alkoholton. Här tycker jag att Mackmyra lyckats med att få bort brödigheten/alkoholen vilket jag anser positivt.

På sin väg ner värmer denna hela kroppen, precis som en mugg glögg en kall vinterdag.

Duellen vinns med hästlängder av Mackmyra Vinterglöd. Detta var en riktigt bra säsongswhisky av Svenska Mackmyra. Då det var ett tag sedan jag provade den jag tidigare hållit högst, nämligen Iskristall, är det svårt att jämföra dem men jag kommer lätt att njuta av Vinterglöd i höst/vinter.