Idag var det dags för ytterligare en whisky från Islay. Denna gång var det Lagavulins 16-åriga som skulle provas.
När jag öppnade denna sade min fru att hon kände rökdoften vilket jag kan förstå.
Hur som helst tycker jag att det kom fram fler dofter och smaker än bara rök.
Utseende: Jag tycker färgen ser mörkt rödgul ut eller lite åt det gulbruna hållet.
Den är något oljig.
Doft: Först känner man den, enligt mig, kraftiga och härliga rök- och torvdoften. Därefter känner jag lite tång och havssälta. I bakgrunden ligger även en syrlighet som kan påminna om citrusfrukter.
Munkänslan är fyllig, kraftig och rejäl.
Smakerna som bjuds är rökigheten, lite sälta och även här en syrlighet. Där finns något mer som jag tycker mig känna igen men har svårt att sätta ord på.
Eftersmaken är påtagligt kort tycker jag och bjuder på en torrhet. Där finns lite rök i eftersmaken också.
Jag tycker att whisky från Islay annars bjuder på en längre eftersmak och senast jag drack denna tycker jag att den var längre.
Min vana trogen får jag ju sätta poäng och jag är ju svag för rökiga rackare i vanliga fall. Den här skulle jag, idag, låta få 88/100.
