Detta var två samples jag fick av en kollegas make i fredags.
Den ena flaskan hade tydligen varit uppmärkt men markeringen hade försvunnit men vad gjorde väl det. Doften avslöjade Bunnahabhain ganska snart så efter att ha hällt upp dem båda i mina Glencairn-glas kommer nu här en liten recension av de båda.
Bowmore Gold Reef
Utseende: Färgen var gyllengul och den var något oljig när glaset snurrades.
Doft: Lite rökig torv samt en citrustouch. Något stickande i näsan men inte vid första doften utan stickigheten kom först vid den tredje/fjärde. Där fanns, tycker jag, en hint av fruktighet och sälta.
Smak: Munkänslan var något sträv och medelfyllig. Smaken hade en rökighet men även inslag av Aprikos, citrus och lite smör. Eftersmaken var relativt lång och något kryddig. Där kändes som en smak brända mandlar samt aprikos och smör som återkom här, betydligt starkare än i smaken själv.
Poängen skulle jag sätta till 82/100.
Bunnahabhain Cruach-Mhona.
Utseende: Gyllengul till färgen även den här men inte oljig likt Bowmoren.
Doft: En rökig salthet och svagt blommig. Där fanns både sälta, sötma och vanilj. En doftpalett skulle man kunna säga.
Smak: munkänslan var kraftig och sträv. Även i smaken blandades sötma med sälta och en citrusaktig touch.Här fanns även en rökighet och man skulle kunna sammanfatta smaksensationen så här. Palett av sötma – rökighet – sälta – mer rökighet. Eftersmaken var ganska lång och kraftig. Även här blandades smakpaletten. Den var något brännande i halsen (likt Provenance från samma destilleri).
Poängen på denna skulle jag sätta till 88/100.
Det är alltid kul att få lite olika whiskys att smaka/prova så här och jag ser fram emot den födelsedagsgrupp vi dragit igång där man skickar 1-2 samples till den i gruppen som fyller år. Kanske hittar man en ny favorit eller så kan man avfärda någon sort helt.
Sláinte mhath!
